Utredningen av namnfrågan och IOGT-NTO:s vision är klar, men några konkreta förslag läggs inte fram. Det ingick inte heller i uppdraget. I stället har utredaren Malin Thorson gjort en rejäl genomlysning av vad man ska tänka på vid ett eventuell namnbyte, samt vad som kännetecknar ett bra namn och en bra vision.
– Jag har pratat med forskare och med andra organisationer som bytt namn. Dessutom har vi gjort en enkät bland medlemmar och en undersökning för att ta reda på hur känt nuvarande namn är bland allmänheten, säger hon.
Ju längre hon jobbat med frågan desto mer ödmjuk har hon blivit.
– Mitt perspektiv har förändrats under tiden. Ju mer jag satt mig in i frågan desto mer osäker har jag blivit. Jag har fått en djupare förståelse för varför det är så svårt att enas om ett nytt namn.
Utredningens resultat visar också att ett namnbyte inte bör göras lättvindigt.
– Det är en stor, mödosam, och ibland plågsam process att byta namn. Har man ett namn med ett tydligt varumärke ska man tänka sig för noga.
Flera kriterier ska uppfyllas för att ett namn ska vara bra, visar utredningen.
– Det ska vara tydligt, rotat i värderingar, och man ska genast när man ser namnet förstå vad det handlar om.
Inte som sju bokstäver och ett bindestreck då?
– Nej, IOGT-NTO uppfyller inte de kriterierna. Men ska man byta måste man fundera över hur stort varumärket är, säger Malin Thorson.
Malin Thorson”Ju mer jag satt mig in i frågan desto mer osäker har jag blivit.”
IOGT-NTO har ett hyfsat känt varumärke, visar det sig. Hela 81 procent av de tillfrågade bland allmänheten säger sig känna till IOGT-NTO. Om de i stället ombeds att spontant nämna en nykterhetsorganisation så säger 60 procent IOGT, NTO eller IOGT-NTO. Flera nämner dock både IOGT och NTO och verkar inte veta att organisationerna slogs samman för mer än 50 år sedan.
Kännedomen om IOGT-NTO har ökat över tid. I mätningar som gjorts i början av 2000-talet hade alternativen IOGT, NTO och IOGT-NTO en kännedom på ungefär 20–25 procent för varje organisation. I årets undersökning är det 36 procent som nämner IOGT-NTO, medan 18 procent nämner IOGT och 9 procent NTO.
I mätningen från 2023 nämndes UNF (Ungdomens nykterhetsförbund) av 2 procent, medan andra traditionella nykterhetsorganisationer som Blå bandet, Vita bandet, KRIS, NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet), Junis och NSF (Nykterhetsrörelsens scoutförbund) endast nämndes av en handfull personer, motsvarande 0,5 procents kännedom eller lägre.
Också många icke-existerande organisationer dök upp. Exempelvis uppgav nio personer någon variant av godtemplarna. Andra svar var Nykterhetsrörelsen, Nykterhetsförbundet, Nykterhetssällskapet, Nykterhetsföreningen och Nykteristerna.
Malin Thorson”I jämförelse med andra nykterhetsorganisationer är IOGT-NTO överlägset bäst.”
– Många känner till IOGT-NTO. I jämförelse med andra nykterhetsorganisationer är det överlägset bäst. Men det visar sig också att kunskapen är ganska ytlig. Man vet inte riktigt vad vi har för verksamhet. Vad betyder det för möjligheten att påverka och förändra?
En annan aspekt är medlemmarnas känsla för namnet.
– Det är bara 12,5 procent av medlemmarna som besvarat enkäten, men de flesta är positiva till det nuvarande namnet. Många har en stark känsla för det.
Inga namnförslag har testats i utredningen.
– Men de flesta tillfrågade tycker att namnet tydligt ska signalera nykterhet. De forskare vi talat med har också tagit upp att man inte ska slänga bort ett namn hur som helst utan tänka igenom det noga.
Många har nämnt att IOGT-NTO är ett starkt och välkänt varumärke.
– Men är det verkligen välkänt om få vet vad vi gör? Och kommer det i så fall att fortsätta vara det? frågar Malin Thorson.
En riskfaktor är att det främst är äldre som känner till IOGT-NTO. I gruppen 18–29 år är det endast 19 procent som spontant nämner IOGT-NTO. Utredningen påpekar dock att andelen kan öka när de blir äldre, eller så är det ett tecken på att kännedomen kommer att minska framöver. Att samma åldersgrupp 1994 kände till organisationen i betydligt större omfattning kan tyda på det.
Malin Thorson”Ett namnbyte kan bli en nytändning. Funktionsrätt Sverige är ett sådant exempel.”
Utredningen har också kontaktat organisationer som bytt namn och tagit del av deras erfarenheter.
Kan du ge något exempel på ett lyckat namnbyte?
– Ett namnbyte kan bli en nytändning. Funktionsrätt Sverige är ett sådant exempel. De hette tidigare Handikappförbundet, men bytte namn 2017. Det nya namnet säger tydligt vad det handlar om. Det etablerades snabbt och väcker positiva känslor.
Av utredningens rapport framgår att skiftet från ett namn som beskriver vilka man är till vad man arbetar för beskrivs som positivt. Att Funktionsrätt Sverige kombinerade namnbytet med andra positiva förändringar som gav publicitet bidrog också till det positiva resultatet.
Har du något exempel på när det inte gått lika bra?
– We effect (tidigare Kooperation utan gränser)har inte lyckats få samma kännedom som de hade tidigare.
Att byta namn till IOGT är ett förslag som alltid kommer upp när namnet diskuteras. Utredningen har tittat på för- och nackdelar med det. Till fördelarna räknas att det är väletablerat, och kortare än IOGT-NTO, att det har en historisk anknytning, och kräver mindre resurser att etablera.
Nackdelarna är att namnet inte säger något om organisationen och att det uppfattas som gammaldags. Att ta bort NTO skulle sannolikt upplevas exkluderande och uppslitande och det medför ändå kostnader att byta logga, profilmaterial och liknande.
Movendi Sverige är ett namn som också dykt upp sedan IOGT international bytte namn till Movendi.
Vad tycker du om det förslaget?
– Det har nämnts av enstaka medlemmar i enkäten, men det uppfyller ju inte heller kriterierna med ett namn som säger vilka vi är.
Vid sammanslagningen hade man kommit ganska långt med namnet Nykterhetsrörelsen, men det retade upp övriga nykterhetsrörelsen så det lades på hyllan.
Har du någon kommentar till det?
– Jag tycker nog att man ska våga ta för sig. Jag tror inte att de andra organisationerna skulle ta skada om vi hette något sådant.
Malin Thorson”Om vi ska byta är det otroligt viktigt att vi gör det bra.”
Det är inte risk för att det blir rörigt, som Scouterna, där man åtminstone inom nykterhetsrörelsen ofta benämner den tidigare paraplyorganisationen Scouterna-scouterna, för att skilja dem från nykterhetsrörelsens scouter?
– Kanske, men det finns ju liknande namn man kan tänka sig också. Om vi ska byta är det otroligt viktigt att vi gör det bra. Det går inte att göra om processen om några år igen, säger Malin Thorson.
Att utreda visionen ingick också i utredningen. Den nuvarande lyder: IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv.
– Inte heller för visionen har vi något färdigt förslag, men precis som med namnet bör det tydligt framgå vad vi vill. Medlemmarna önskar att det ska vara tydligt att vi vill ha en nykter värld och att formuleringen ska vara positiv. Kritiken mot den nuvarande är att den är lång och klumpig, och att delen om ett fritt och rikt liv uppfattas lite pekpinneaktigt eller moraliserande.
Malin Thorson”Flera har pekat på UNF:s vision och tyckt att den är kortare och mer slagkraftig.”
Flera av de medlemmar som besvarade enkäten har kommit med egna förslag.
– Det var inget vi frågade om utan kom spontant. Flera har pekat på UNF:s vision och tyckt att den är kortare och mer slagkraftig.
Så lyder den: UNF:s vision är en demokratisk och solidarisk värld, fri från droger.
Mitt under utredningsarbetet dök tankarna på en ny organisationsform, som kan innebära sammanslagning av organisationer upp.
– Då behöver man inte diskutera om man ska byta namn. Då blir i stället frågan om det nya namnet ska ha kopplingar till det gamla.
Både frågan om namn och om vision kommer att behandlas på sommarens kongress. IOGT-NTO:s förbundsstyrelse föreslår att kongressen beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i samverkan med de andra förbundsstyrelserna i IOGT-NTO-rörelsen (Junis, UNF och NSF) ta fram ett nytt namn på IOGT-NTO till nästa kongress. De föreslår också att kongressen beslutar att inte inleda en process för att revidera visionen.