Demokrati i rörelse

”Egenmakt betydelsefullt”

– Det är svårt att tänka sig en fungerande demokrati utan ett fungerande civilsamhälle, säger forskaren Susanne Wallman Lundåsen.

Om ett år är det riksdagsval – och i år är det dessutom 100 år sedan svenska kvinnor fick rösträtt. Demokrati hör, tillsammans med solidaritet och nykterhet, till IOGT–NTO:s grundsatser. Men vad betyder demokrati för IOGT-NTO – och vad betyder IOGT-NTO för demokratin? Det är en fråga som Accent på olika sätt kommer att återkomma till under året. Idag intervjuar vi forskaren Susanne Wallman Lundåsen.

Nykterhetsrörelsen blev tidigt politisk. Engagerade medlemmar har varit viktiga för den svenska demokratin. I IOGT och NTO gällde en person en röst redan från start, oavsett om rösten tillhörde en arbetare, en kvinna eller brukspatron.

– Att få vara med i en organisation där alla hade lika rösträtt och var lika värda måste ju varit stort för dem som levde i ett samhälle som var hårt strukturerat utifrån klass, kön och inkomst, säger Susanne Wallman Lundåsen, lektor vid Linköpings universitet, som bland annat forskar om civilsamhällesorganisationer och demokrati.

”Egenmakt kan vara väldigt betydelsefullt för grupper som annars kan ha svårt att göra sig hörda.”

Susanne Wallman Lundåsen, forskare

För vissa grupper tror hon att det fortfarande är fundamentalt.

– Egenmakt kan vara väldigt betydelsefullt för grupper som annars kan ha svårt att göra sig hörda, som före detta missbrukare eller de som inte är så etablerade i Sverige.

Susanne Wallman Lundåsen säger att många lyfter nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelserna som föregångare i rösträttskampen. 

– Arbetarrörelsen kom först senare och imiterade då mycket av de andras organisationsstruktur med nationell nivå, distrikt och lokalföreningar. Den var en styrka när man skulle arbeta på bred front över hela landet, säger hon.

Nykterhetsrörelsen var också tidigt ute med att agera politiskt säger hon.

– När ståndsriksdagen avskaffades instiftades ett system med enmansvalkretsar med inspiration från Storbritannien. Då var nykterhetsrörelsen snabba med att peka ut kandidater som kunde föra deras talan och mobilisera de män som hade rösträtt, vilket blev fler och fler när fler fick tillräckliga inkomster för att delta i valen. De traditionella politikerna uppfattade det som näst intill fusk.

”Nykterhetsrörelsens mobilisering var startskottet för den åsiktsrepresentation vi har än idag.”

Susanne Wallman Lundåsen, forskare

Och nykterhetsrörelsens organisation möjliggjorde spridning av budskap.

– Nykterhetsrörelsen hade egna tidskrifter och tryckte upp pamfletter. Strukturen var en förutsättning för att kunna sprida budskap över hela landet. Man kan säga att de moderniserade sättet att bedriva kampanjer. Nykterhetsrörelsens mobilisering var startskottet för den åsiktsrepresentation vi har än idag, där representanter förväntas spegla väljarnas åsikter. Och om de inte uppfyller förväntningarna kan de riskera att inte återväljas vid nästa val.

Men enbart tryckt kampanjmaterial räcker inte.

– Det förutsätter också hög läskunnighet i befolkningen, annars är det ju ganska meningslöst.

Många framhåller också att folkrörelsemänniskor var betydelsefulla för demokratin av andra skäl.

– I stället för att bilda egna partier gick många av de mest politiskt engagerade in i befintliga partier. 

”Nykterister bidrog till att dämpa polarisering och radikalisering genom att de hade större kompromissvilja och var mer pragmatiska.”

Susanne Wallman Lundåsen, forskare

Främst var det Liberalerna, men även Socialdemokraterna, som attraherade nykterister och frikyrkliga. 

– Där bidrog de till att dämpa polarisering och radikalisering genom att de hade större kompromissvilja och var mer pragmatiska än dem som bara varit politiskt aktiva. Historiker som Sven Lundkvist har lyft fram att de dämpade revolutionära stämningar som rådde vid hungerkravallerna 1917. De hade lärt sig att demokrati också innebär kompromisser.

Fortfarande finns en överrepresentation av föreningsmänniskor i politiken.

– Människor som är aktiva i civilsamhällesorganisationer deltar mer politiskt. De röstar oftare, men deltar oftare också i politiska handlingar mellan valen.

– Det har förts fram att föreningslivet skulle vara en skola i demokrati och därmed ge förutsättningar för att medlemmarna att ta sig fram i politiken. Men det kan ju också handla om att personer med stort samhällsengagemang söker sig till föreningar.

Det är förstås svårt att göra studier på effekter av föreningsaktivitet.

– Det går ju inte att slumpa personer till föreningsmedlemskap, men den forskning som finns tyder mer på att det handlar om att det är personer med större samhällsintresse som återfinns i civilsamhällesorganisationer. Det visar sig också att personer som är politiskt aktiva oftare också är aktiva i organisationer som har socialt- eller sakfrågeengagemang.

Studier har också gjorts i Italien.

– I norra Italien har människor en tradition av att samarbeta i organisationer. Där fungerar också demokratin bättre än i södra Italien, och tilliten till andra är större. Men frågan är om föreningslivet skapat tillit och förtroende  – eller om människorna från början hade större tillit, vilket gav förutsättningar för ett rikt föreningsliv.

Folkrörelsernas förmåga att organisera sig och sprida sig över landet har skapat en viktig infrastruktur. 

”Organisationslivet kan komma för nära beslutsfattarna och börja förknippas med den politiska makten.”

Susanne Wallman Lundåsen, forskare

– Den visar att man kan organisera sig och få budskap att gå såväl från nationellt håll och ut i landet som utifrån landet och till nationell nivå. Det har givit organisationerna betydelse för beslut som fattas nationellt, till exempel genom deltagande i offentliga utredningar.

– Det är också omdebatterat hur man ser på det. Organisationslivet kan komma för nära beslutsfattarna och börja förknippas med den politiska makten. Det kan göra att organisationerna sårbara och förlora legitimitet i vissa grupper.

Även föreningsbidrag kan vara problematiska.

– Många organisationer är beroende av samhällets stöd. Man har också kunnat se att organisationer som får bidrag är mindre öppet kritiska till beslutsfattarna. 

Föreningslivet kan också ha betydelse för integrationen och tilliten mellan grupper.

– Generellt har personer som har kontakter med personer födda i annat land än de själva högre tillit till andra i lokalsamhället. I delar av Sverige där många har utomeuropeisk bakgrund kan man se att de som ofta kommer i kontakt med andra grupper genom föreningslivet har väsentligen högre tillit än de som inte har kontakter i föreningslivet. 

Susanne Wallman Lundåsen tror dock att samhället kan ha satt för stora förhoppningar till att frivilligorganisationer ensamma ska lösa problemen med integration.

– Enkätdata visar att ungefär en tredjedel av de svarande i Tillitsbarometern har kontakter i föreningslivet med någon från ett annat land minst en gång per månad. Detta ska jämföras med att i arbetsliv och skola är det hela två tredjedelar som har sådana kontakter. 

Men att frivilligorganisationer spelar en viktig roll för demokratin är hon övertygad om.

– Det är svårt att tänka sig en fungerande demokrati utan ett fungerande civilsamhälle, avslutar Susanne Wallman Lundåsen.

Illustration: Nathalie Ruejas Jonson

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer