IOGT-NTO:s integrationsarbete

Civilsamhället avgörande för ensamkommande

Många ensamkommande unga dras in i droghandeln i Sverige – civilsamhällets insatser är avgörande för deras integration visar en ny rapport. IOGT-NTO-föreningen Visol försöker göra skillnad.

En dalahäst, en trädocka, en låda. Under en tisdagskväll på språkcaféet på Vattentorget i Växjö öppnas en resväska med de udda föremålen. Deltagarna får se och känna på prylarna, lära sig om dem och vad de kallas på svenska. Andra får hjälp med läxor och det bjuds på fika.

Språkcaféet har anordnats på liknande vis en gång i veckan av IOGT-NTO-föreningen på Vattentorget. Under 2019 brukade 10–15 ensamkommande ungdomar dyka upp på träffarna. Lena Johansson, sekreterare i Visol, är en av de som haft hand om aktiviteten.

– Det har varit berikande på alla sätt. Kanske kan vi också göra lite nytta i samhället, men också värva nya medlemmar. Vi måste vara medmänniskor som engagerar oss och ser andra människor. Men i år har vi inte hunnit ha några träffar ännu, säger hon.

Flera av Visols medlemmar har även unga killar boende hos sig, och en del av ungdomarna har svenska faddrar. Föreningen har också ordnat fler aktiviteter än språkcaféet för integrationens skull; som att lära en grupp cykla eller skogsutflykter. Andra får lära sig ta svenskt körkort. 

I en färsk rapport konstaterar Röda Korset att just sådana insatser från civilsamhället är avgörande för att förbättra ensamkommande ungdomars situation. I rapporten konstateras att missbruk av narkotika är ett av de vanligaste folkhälsoproblemen som drabbar unga asylsökande i Sverige, och att problematiken ofta ökar medan de vistas i landet.

En anonym tjänsteman berättar i rapporten att många ungdomar de möter använder droger för att självmedicinera:

”De mår dåligt både över sin nuvarande situation och över de obearbetade trauman som många av dom har med sig sen kriget och flykten. En ungdom jag träffade beskrev det som att när han rökte marijuana så var det enda gången han inte behövde tänka. Många köper också lugnande tabletter för att kunna somna”.

42 procent av de svarande i en enkätundersökning bland Röda kors-föreningar, säger att ungdomarna utnyttjas i droghandeln. Psykisk ohälsa, utsatthet och oro över boendesituationen tros vara några av orsakerna till att många exploateras i olika typer av kriminell verksamhet.

Röda Korset slår också fast att det finns ett glapp i ansvarsfördelning mellan stat, kommuner och myndigheter, och därför faller en stor del av ansvaret på civilsamhället:

”Om  civilsamhället  inte  får  ekonomiska  förutsättningar  för  att  säkerställa  befintliga  insatser  som  boenden,  materiellt  stöd  och  sociala  verksamheter kommer tillvaron för de ensamkommande ungdomarna att bli mycket svår.”

Lena Johansson har själv sett att IOGT-NTO-föreningens insatser är avgörande. Hon säger att det också finns intresse från en lokal förening för afghanska hazarer att starta en UNF-förening, just för att man är orolig över hur många utnyttjas i droghandeln.

Personligen hjälper hon till med läxläsning ibland, och säger att hon själv lär sig mycket av det.

– Det är givande, exempelvis när de har uppgifter i samhällskunskap med saker de ska ta reda på om svenska samhället. Bara häromdagen insåg jag även hur svårt det svenska språket kan vara, som när vi skulle böja adjektiv; stor–större– störst. Det är knappt en själv kan ibland – hur ska de då veta?

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer