Hej Santiago Cambon, du är verksamhetsledare på Nykterhetsrörelsens studieförbund, NBV, i Göteborg, men just nu är du i Dakar i Senegal. Varför?
– Vi på Mosaikfabriken fick en inbjudan för några månader sedan av en senegalesisk konstnär och arrangör, Mor Faye Murf, att delta i Dak’Art 2018, som är en internationell konstbiennal. Han hade varit på besök i Göteborg och uppmärksammat vårt arbete i Hammarkullen.
Mosaikprojektet går ut på att få framförallt ungdomar engagerade i sin närmiljö. Flera dagar i veckan samlas deltagare runt om i staden med konstnären Saber Alipanah för att lära sig designa sina egna mosaiker. Verken syns redan över hela regionen, från Göteborg till lilla Grästorp.
– Just nu sover Saber Alipanah och snarkar som en lejonkung här, det har varit en lång och intensiv dag.
Berätta vad ni gör!
–Idag hade vi vår första grupp och det var lite kaos för det var på en offentlig plats, så utöver de inbjudna deltagarna från en skola var det väldigt många barn som blev intresserade och ville skapa tillsammans med Mosaikfabriken. Vi hade inga bord och stolar så vi improviserade en del på de ytor som fanns. Vi blev lite utspridda och då är det lite svårare att jobba och svårare för deltagare att hålla fokus – att skapa mosaikkonst är väldigt pilligt och kräver tålamod. Vi brukar även vara fler ledare, men vi fick lämna två kollegor hemma då de är asylsökande och inte får lämna Sverige.
– Lärarna brukar stanna och delta med sina egna elever, här försvann de, och sedan drev vi Mosaikfabrik och barnpassning samtidigt. Dessutom blev deltagarna väldigt trötta av värmen under den stekheta solen. Och så var det språket. Det har varit en egendomlig dag. Imorgon har vi ett tält och kanske bord och stolar. Hur som helst ser vi fram mot kommande workshops. även om de var väldigt tufft jobb är det en härlig upplevelse. Vi har fått flera nya kompisar, framförallt barn, som ger oss stor glädje.
För en knapp månad sedan fick Mosaikfabriken årets folkbildarpris av Västra Götalandsregionen, varför?
– Vi har gjort ett enormt arbete och nått väldigt många. Motiveringen till priset är lång men bland annat står det: ”Projektet främjar tillhörighetskänslan hos deltagarna, inte minst nyanlända även inspireras till engagemang i föreningar och processer som stärker känslan av att man kan påverka sin livssituation. ”
– En anledning till att det gått så bra för oss är att vi lyckats med att hitta rätt samarbetspartners, som framförallt vill bidra till integration och delaktighet, men också kan se egna fördelar med projektet, som till exempel förvaltare av bostäder och Göteborgs stad.
Vilken är din egen bakgrund, varför jobbar du just på NBV?
– Jag har rest mycket som liten då mina föräldrar jobbat med bistånd och jag har ett stort intresse för världens kulturer.
– Jag kom in i NBV efter några års musikproduktionsstudier för att framförallt utveckla musikverksamheten. NBV arbetar med folkbildning likt de andra studieförbunden men har i flera år haft fokus på alkohol och demokratifrågor. De var ett meningsfullt sätt att jobba med musik. Med tiden har ämnet i sig fått mindre prioritet för mig, nu är det mer människorna bakom ämnet som intresserar mig. Att skapa förutsättningar och se dem utvecklas, gärna de som har det lite tufft i vardagen.