Nouruz

Hundratals firade in våren i Växjö

IOGT-NTO-huset på Vattentorget fylldes av mat och musik i fredags när Sverigehazarernas förening och IOGT-NTO Dacke tillsammans firade in år 1398.

I stora salen soundcheckar Rauf Sarshos sin dambora, ett tvåsträngat instrument som liknar en luta, medan ett tåg flyger förbi utanför fönstren. Klockan är strax efter fem och ännu har inte många dykt upp till årets Nouruz-firande i IOGT-NTO-huset i Växjö.

– Ber man afghaner att komma klockan fem så kommer de minst en timme senare, säger Hussein Najafi som arrangerar nyårsfirandet.

Nouruz är en högtid med rötter långt tillbaka i historien. Ibland kallas det för persiskt nyår, men det är en högtid som firas av många folkslag från Kurdistan i väst till Pakistan i öst. Nyårsfirandet sammanfaller med vårdagjämningen.

– Nouruz är en persisk högtid kopplad till jordens fruktbarhet. Dagen efter Nouruz är dagen då bonden sår sina frön, säger Hussein Najafi.

Han är klädd i en silverblänkande kostym och far fram och tillbaka mellan de uppställda borden. I lokalens ena hörn står det traditionella Nouruz-bordet uppdukat med rosa duk och glasskålar.

– Skålarna innehåller olika saker som representerar något inför det nya året. De röda äpplena representerar till exempel en god skörd, säger Hussein Najafi.

Bland de andra sakerna på bordet finns vitlök, sumak, ättika, målade ägg, en spegel och en skål med tre guldfiskar i. Det är fiskarna som enligt traditionen ska visa när det nya året inträder genom att stanna upp för en kort stund. Men när det nya året inträder mer exakt bestäms främst av solens rörelser.

Nouruzfesten är ett samarbete mellan Sverigehazarernas förening och IOGT-NTO Dacke och Hussein Najafi är medlem i båda föreningarna. I höstas hade Dacke ungefär fem medlemmar som var hazarer. Men efter en gemensam resa till Stockholm för att demonstrera för hazarers rättigheter i november började nya medlemmar strömma till Dacke. Idag är uppskattningsvis ett trettiotal afghanska hazarer medlemmar i IOGT-NTO Dacke.

– Vi var uppe med flera föreningar och demonstrerade utanför amerikanska ambassaden, säger Lena Johansson, medlem i IOGT-NTO Visol, och visar upp bilder från demonstrationen.

Visol är ytterligare en av ett tiotal föreningar som är aktiva i IOGT-NTO-huset på Vattentorget i Växjö. Och då är inte de externa hyresgästerna inräknade. Verksamhetsutvecklaren Hugo Hermansson visar runt bland lokalerna som hyrs ut till lokala kyrkor, partier och till och med till universitetet. Anslagstavlorna utanför caféer på bottenvåningen är fulla med affischer för utställningar, berättarkvällar, konserter, spelkvällar och språkcaféer. Just språkcaféerna, som genomförs varannan vecka, har varit populära bland de medlemmar som känner att de behöver öva mer på svenska.

Klockan har passerat sex och hög musik strömmar ut i lokalen medan besökarna fortsätter droppa in i stadig takt. I ett hörn har ett gäng unga killar redan dragit igång kvällens dans. På scenen står konferencieren Ruyinn Froghi och hälsar besökarna välkomna på dari. Själv hade han inte hört talas om IOGT-NTO förrän vid ett planeringsmöte förra veckan.

– Nu funderar jag på att gå med i Dacke och vill gärna veta mer om deras aktiviteter, säger han.

Det här är andra gången som Nouruz firas i IOGT-NTO-huset. Men det här är första gången som en IOGT-NTO-förening står som medarrangör.

– Vi i Sverigehazarerna upptäckte IOGT-NTO någon gång 2017 och året efter firade vi nationaldagen tillsammans, säger Hussein Najafi.

Samarbetet mellan organisationerna spelar en viktig roll för integrationen i Växjö.

– Genom att arbeta med IOGT-NTO kan vi lära oss av varandra om traditioner, vad vi äter för mat på olika högtider. Det är viktigt för de som är nyanlända, säger Hussein Najafi.

De flesta afghaner som kommer till Sverige tillhör folkgruppen hazarer. Hazarerna är en minoritet som legat i konflikt med majoritetsbefolknigen, pashtuner, under hundratals år. Hazarerna är shiiter och har inte behandlats väl av afghanistans sunni-talibaner.

– Vi blir systematiskt diskriminerade av makten och inom utbildningssystemet, säger Hassan Najafi.

När Rauf Sarshos kliver upp på scenen med sin dambora är klockan halv åtta och salen börjar bli full. Fler bord och stolar får hastigt bäras in samtidigt som unga män bär in grytor och ugnsformar till köket. Lena Johansson påpekar att det bara får vistas 200 personer i lokalen. Den gränsen har, om inte passerats, så åtminstone tangerats.

– Vi har fått be folk vända i dörren eller vänta utanför, säger Setare Hoseini som är sekreterare i Sverigehazarernas förening.

Musiken och stämningen skruvas ner en aning medan maten serveras för att sedan dra igång igen med ökad intensitet. Arrangörerna försöker omorganisera stolar och bord för att göra plats för det dansgolv som uppstått framför scenen. Men något tolvslag, i traditionell svensk mening, blir det inte ikväll. Tekniskt sett stannade guldfiskarna för år 1398:s inträde redan i torsdags.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer