I den nya boken Hög på livet går författarna Petri Kajonius och David Sjöström igenom studier kring så kallad magisk svamp (psilocybin), LSD (lysergsyra- dietylamid), och DMT (dimetyltryptamin).
– Vi vill sammanfatta det moderna kunskapsläget så bra och enkelt vi bara förmår så får sen socialarbetare, lagstiftare, poliser och alla intressenter ta ställning till hur vi ska använda kunskapen, säger Petri Kajonius, en av författarna till boken och personlighetsforskare vid Psykologiska institutionen på Lunds universitet.
Petri Kajonius menar att om psykedeliska droger ges under vägledning av psykolog så kan det ge mycket goda resultat vid behandling av depression och posttraumatisk stress. Vid Lunds Universitet planeras nu även studier kring behandling av anorexia och alkoholberoende.
– Det kan räcka med en eller två sessioner för att knäcka ryggraden på de här sjukdomarna. Och det finns inget läkemedel i världen som kan uppvisa något liknande. Så om vi är ödmjuka och skickliga i det här så tror jag faktiskt att vi kan hjälpa både individer och grupper på en nivå som vi inte trodde var möjligt, säger Petri Kajonius.
Men det är inte vem som helst som kan få hjälp den här vägen. Det finns en oro för att psykedeliska droger kan utlösa psykoser hos vissa.
– Det är en ganska sträng screeningprocess på de som får psykadelika i medicinska försök. Då brukar man sålla bort för schizofreni i familjen till exempel.
Även om boken lovprisar de psykedeliska drogernas effekter och argumenterar för mer forskning så säger Patri Kajonius att han ändå bär på en viss skepsis.
– En av grundteserna i personlighetsforskningen är att alla är olika och reagerar olika på sånt här. Så det är inget universalmedel som är på gång. Men det är en rejäl möjlighet för vissa individer att höja sin livskvalitet.
Boken ger inte något svar på hur drogerna ska hanteras av samhället.
– Jag tror inte att någon vet vad vi ska göra. I Oregon har de försökt med svampterapistugor och i Sydamerika försöker man med retreats dit västerlänningar kan komma och ta psykedeliska droger. Det är mycket oklart vad vägen framåt är.
Forskarna är också oense om de psykedeliska drogerna. En del hävdar att de enbart bör hanteras inom psykiatrins ramar, vissa tycker att drogerna borde släppas helt fritt i samhället. Det står klart att Petri Kajonius inte är nöjd med Sveriges narkotikalagstiftning.
– Dagens uppdelningen av droger och icke-droger är skrattretande och pinsam. Psykedelika måste behandlas för sig. Cannabis måste behandlas för sig. Opioider måste hanteras för sig. Och särskilt kungen av alla droger, alkohol, den är bokstavligen fri. Vad hände där? Det funkar inte som det ser ut nu. Det är förvirrat, säger han.
Det omfattande bruket av psykedelika under 1950- och 60-talen och de negativa effekter som kopplades till drogerna gjorde att de kriminaliserades och att forskningen kring dem gick i dvala. Petri Kajonius anser att den vågen av användning och dess konsekvenser gör att forskarna nu är försiktiga i sina uttalanden.
– Vi har lärt oss av 50- och 60-talen att det här inte är festdroger man kan leka med och framför allt att de inte ska blandas med alkohol. Det behövs en förberedelse innan och efter en sådan här upplevelse.
Anledningen till att Petri Kajonius valt att skriva boken är för att han tycker sig se att alla de studier han gått igenom pekar i en liknande riktning, oavsett metodik.
– Det är sensationellt för mig som personlighetspsykolog. Vad är det som gör att alla dessa olika människor kommer fram till en liknande slutsats? Det ger mig lite vetenskapligt hopp att vi är något på spåren. Forskarsamfundet står med frågan; Hur entusiastiska ska vi våga vara? Hur hoppfulla ska vi våga vara?