Svenska ungdomars drickande fortsätter att minska. Det visar nya siffror från den årliga skolundersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, genomför, och vars resultat presenteras idag. Siffrorna från 2021 visar på en alkoholkonsumtion som ligger på historiskt låga nivåer. 36 procent av niondeklassarna uppger att de druckit alkohol under det senaste året. I årskurs två på gymnasiet är samma siffra 67 procent.
Bara 13 procent av niondeklassarna svarar att de någon gång druckit alkohol innan de fyllde 14 år, 1999 svarade 51 procent av niondeklassarna ja på samma fråga. Ungas drickande har helt enkelt minskat markant de senaste 20 åren, men anledningen bakom förändringen är ännu inte klarlagd.
Under flera år har det rapporterats att ungas drickande minskar i hela västvärlden. Men den sanningen kom på skam när forskarna började analysera siffrorna från 2019 års ESPAD-undersökning som kartlägger skolungdomars drogvanor i hela Europa.
– Minskningen verkar vara mindre global än vad vi tidigare trott. Det är något som sker i ett mindre antal länder, säger Jonas Raninen, alkoholforskare på CAN.
Forskarna förväntade sig en fortsatt minskning i ungas drickande, men i många länder verkar minskningen ha bromsat in. Nergången fortsätter däremot i förväntad takt i ett flertal länder.
– Vi blev lite ställda och började gräva i det där. Varför är det just länder som Holland, Sverige och Finland där vi kan se det här mönstret, det är konstigt. Av en händelse såg vi kartan från World values survey och såg ett mönster där. Det är främst protestantiska och engelsktalande länder som det handlar om. De är alla länder som utmärker sig i World Values Survey.
I World Values Survey placeras länder på en karta utifrån två axlar: traditionalism kontra sekularism, samt överlevnad kontra självförverkligande. Länder med högt ekonomiskt välmående hamnar långt ut på den senare skalan och där återfinns protestantiska Europa och engelsktalande länder. Det är länder som präglas av individualism, sekularism och tolerans snarare än fokus på ekonomisk och fysisk trygghet.
Tidigare uppfattades minskningen som så pass global att det var svårt att se några mönster, det blir lättare när färre länder utmärker sig. Men svaret på den grundläggande frågan, varför unga dricker mindre, är ännu inte inom räckhåll.
– För några år sedan uttryckte jag det som att vi fortfarande höll på att rita upp kartan till varför unga dricker mindre. Kartan är fortfarande ofullständig, men nu har vi hittat någon typ av kompass att gå efter, säger Jonas Raninen.
World Values Survey baseras på hundratals frågor om värderingar.
– Nu behöver vi titta på vilka dimensioner som hänger ihop med ungas alkoholkonsumtion och vad vi tror kan påverka. Den forskningen återstår att göra, säger Jonas Raninen.