En ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, visar att unga som inte dricker alkohol mår bättre än de som dricker.
Mår de som dricker sämre för att de dricker, eller dricker de för att de mår sämre?
– Det vet vi inte än så länge. Tidigare studier har snarare visat på det omvända, att de som inte dricker mår sämre. Men det som är unikt med vår studie är att den görs i en tid när de som inte dricker är i majoritet, säger Jonas Raninen, utredare på CAN.
På 1970-talet, när CAN:s årliga undersökningar av skolelevers drogvanor startade, var det mycket ovanligt att elever i årskurs 9 inte druckit alkohol. Sedan närmare två decennier har dock unga minskat sin alkoholkonsumtion och sedan några år tillbaka är det fler niondeklassare som inte druckit alkohol, än som har druckit. Att inte dricka kan ses som det nya ”normala” bland unga.
”De som dricker alkohol skolkar, snattar, röker och använder droger oftare.”
Jonas Raninen, CAN
– Tidigare sågs alkohol som en del av att växa upp. Den som inte gjorde det missade en del sociala fördelar. Resultaten från vår studie tyder på att det har ändrats, att det nu i stället är mer normbrytande att dricka alkohol. Med alkoholkonsumtion följer också andra normbrytande beteenden. De som dricker skolkar, snattar, röker och använder droger oftare, säger han.
Unga som dricker har dessutom fler psykosomatiska problem, sämre självskattad hälsa, trivs sämre i skolan och har dessutom varit i slagsmål oftare än de som inte dricker. De är också mer utagerande.
Andra skillnader mellan grupperna är att de som dricker ägnar en större del av sin fritid åt sociala medier och att kolla på film, och mindre åt data- eller tv-spel och åt att läsa böcker.
Däremot var det ingen skillnad mellan grupperna vad gällde idrott och motion.
Borde inte idrottsaktiviteter ha en skyddande effekt?
– Vi har ju inte tittat specifikt på vilken typ av idrott eller motion de ägnar sig åt. Föreningsspecifik idrott, med aktivitet i idrottsklubbar, har ofta visat sig hänga ihop med ökat drickande. Men här kan det handla om allt från föreningsaktiviteter till spontanidrott eller besök på gym.
Kommer de ungas ändrade alkoholvanor att ha betydelse om 30–40 år?
– Det vet vi inte, och jag gillar inte att gissa, utan föredrar att ta reda på hur det ligger till. Vi ska ju följa den här gruppen länge, med enkäter och sedan i register. Så småningom får vi veta, säger Jonas Raninen, CAN.
Rapporten presenterar de första resultaten från Futura01, en longitudinell studie som ska följa en stor grupp unga födda 2001. Studien startade när gruppen gick i årskurs 9, och är den första studien av unga där en majoritet i åldersgruppen inte dricker alkohol.