Barns rättigheter

Samtal till Bris har ökat med 30 procent – redan före covid 19

Bris får i snitt tre samtal varje dag om vuxnas missbruk. En kraftig ökning har skett de senaste åren, och coronaviruset förbättrar inte situationen.

Samtalen till Barnens rätt i samhället, Bris, från barn som söker stöd för vuxnas riskbruk och missbruk har ökat med 33 procent mellan 2016 och 2019, visar den senaste Brisrapporten. I fjol inkom drygt 960 sådana samtal till barnrättsorganisationen.

Enligt Anneli Öhrling, socionom på Bris, handlar merparten av samtalen gällande vuxnas beroende om alkoholkonsumtion och dess effekter. Till exempel frågor om hur föräldern förändras under alkoholpåverkan och hur omsorgsförmågan påverkas.

– Ett vanligt tema i samtalen är rädsla och oro för att situationer ska uppkomma i samband med att vuxna dricker alkohol. Barn försöker på olika sätt hantera ovissheten och det oförutsägbara som det kan innebära att ha en förälder med ett beroende, säger hon.

Det kan handla om att föräldern inte håller saker den lovat, om de kan ta hem vänner, om det kommer att bli bråk. Andra vanliga teman är känslor av skuld och skam.

– Att barnen inte vill vara ”jobbiga” eller bråka för att bidra till att föräldern dricker mer. Men också att hålla många hemligheter för sig själv och inte berätta hur det är hemma. Barn som har föräldrar med ett beroende tar också större ansvar för sig själva, syskon och hushållet, säger Anneli Öhrling.

Förra året kom Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, med en studie som visar att 320 000 barn, eller 15 procent av alla barn i landet, far illa av vuxnas drickande under uppväxten. Eftersom någon liknande undersökning inte gjorts tidigare, menar Anneli Öhrling att det är svårt att uttala sig om trender, men konstaterar att det är ett utbrett problem.

– I genomsnitt handlar det om ungefär tre samtal om dagen till Bris som berör detta. Men vi vet att många fler barn skulle behöva stöd och hjälp, säger hon.

En del barn kontaktar Bris i direkt anslutning till en händelse eller situation som uppstått när den vuxna personen har varit påverkad, men det är sällan första gången situationen uppstått.

– Många barn beskriver det som att de kommit till en punkt där de inte orkar mer, där besvikelsen över upprepade svek och brutna löften gör att de till slut väljer att söka stöd. Det är ofta en lång process där barn känner att de måste nå en punkt där de berättar för en vuxen och söker hjälp, säger Anneli Öhrling.

De senaste veckorna ser de också en ökning av samtalen där barn refererar till coronaviruset. På grund av smittspridningen har många arbetsplatser ställt om så att vuxna arbetar hemifrån, och barn är till största delen hänvisade till hemmet tillsammans med föräldrarna.

Anneli Öhrling säger att barn som lever i särskild utsatthet påverkas i större utsträckning när fritidsintressen begränsas eller när de inte får gå till skolan. Dessutom vet de att barn med föräldrar som har ett beroende löper större risk att utsättas för våld och drabbas av psykisk ohälsa.

– För en del barn ökar utsattheten när de inte får ha kontakt med andra viktiga vuxna, när de inte får lunch i skolan eller vistas med föräldrar som dricker för mycket. Rutiner, vardag och kontakt med viktiga vuxna är särskilt viktigt för barn som har föräldrar som har ett beroende, säger hon, och tillägger:

– Coronaviruset gör just nu att det blir ett problem för den här gruppen barn. Men tyvärr är det ett återkommande problem då vi ser samma tendenser under vanliga lov när skolor stänger och man blir mer isolerad i hemmet. 

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer