Ungas drickande

Så går alkoholvanor i arv

En ny studie har undersökt hur unga mäns alkoholkonsumtion påverkar nästa generations förhållande till alkohol.

I studien ingår nästan 65 000 svenskar vars fäder mönstrade 1969–1970. De unga männens alkoholkonsumtion, missbruksdiagnoser och om de omhändertagits för fylla, noterades. Deras barn har sedan följts från att de var 12 år och fram till år 2009.

Siri Thor är doktorand på Karolinska institutet, utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och en av forskarna bakom studien. Den följer enligt henne ett mönster av allt fler studier som konstaterar att negativa effekter av alkoholkonsumtion inte bara påverkar den som dricker utan även personens omgivning.

– Man har också sett en ökad risk för negativa konsekvenser bland barn vars föräldrar har fått en alkoholrelaterad diagnos. Det här kan vi se även i vår studie, nämligen att barn vars pappor fått en substansrelaterad diagnos löper en större risk att själva få en sådan diagnos, säger hon.

Forskarna ser ett tydligt samband mellan hur de unga männen uppgav att de drack vid sin mönstring och hur deras barn dricker idag. De med fäder som drack mycket i sin ungdom löper större risk att själva utveckla att alkoholmissbruk. Det gäller inte bara de med en missbruksdiagnos. I detta material har forskarna även undersökt pappornas självrapporterade alkoholkonsumtion. Detta för att få en bild av hur barnens risk att få en diagnos relaterar till olika nivåer i pappornas alkoholkonsumtion.

– Vi kan till exempel se att risken för barnen att själva få en diagnos är högst bland dem vars pappor fått en substansrelaterat diagnos. Men de barn vars pappor dricker alkohol, men inte fått en diagnos utgör en större andel av alla dem som får en sån här substansrelaterad diagnos, säger Siri Thor.

Något få tidigare studier granskat. Men sambandet kan delvis förklaras med andra faktorer i barndomen.

– Vi kontrollerade flera potentiella negativa konsekvenser i uppväxten, bland annat föräldrarnas psykiatriska diagnoser samt socioekonomisk status. Och vi såg att en stor del förklarades av dessa faktorer, säger Siri Thor.

Men även efter justering för dessa faktorer löper personer med en pappa som drack mycket i ungdomen själv en 63 procent högre risk att utveckla ett substansmissbruk. Risken var högst för de vars fäder i sin ungdom hade ett konstaterat alkoholmissbruk eller som hade omhändertagits berusade. Det var dubbelt så sannolikt att de utvecklade ett missbruk.

Siri Thor tror att studien kan ge vägledning kring hur förebyggande insatser kan läggas upp i framtiden.

– Det mest intressanta med studien tycker jag är att den visar på att preventiva insatser riktade mot barn i missbruksmiljöer är viktiga. Men också hur angeläget det är att arbeta med allmänpreventiva insatser, säger hon.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer