Ny studie

1 av 10 unga: Min förälder dricker för mycket

13 procent uppger att de har en förälder som dricker för mycket. Och det påverkar ungas mående på flera plan.

Barn till föräldrar som missbrukar alkohol drabbas oftare av problem med hälsa, skolgång och sociala relationer. Det visar en ny studie från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN, publicerad i Drug and Alcohol review.

Att barn till föräldrar som fått söka vård för alkoholproblem påverkas negativt är känt sedan tidigare registerstudier. Men mörkertalet är stort eftersom det är vanligare att de med ett gravt alkoholmissbruk behöver söka hjälp och därmed hamnar i ett vårdregister. Forskarna Mats Ramstedt, Jonas Raninen, Peter Larm och Michael Livingston har därför genomfört en enkätstudie där ett nationellt representativt urval av barn i niondeklass fått svara på frågor om sina föräldrars alkoholkonsumtion.

– Andra undersökningar har kunnat visa att barn till föräldrar som dricker för mycket har större problem i olika utsträckning. Den här studien visar att det gäller en större grupp barn vars föräldrar har ett problematiskt drickande men som inte varit i behandling. Det har inte studerats tidigare i Sverige, säger Mats Ramstedt, studiens huvudförfattare.

Föräldrarnas drickande utvärderades genom sex frågor, kallade CAST-6. Av de 5 477 barnen i studien svarade 13,1 procent av barnen ja på minst tre av CAST-6-frågorna, och bedömdes därför ha åtminstone en förälder med alkoholproblem.

– CAST-6 har visat hög tillförlitlighet i tidigare studier, men är inget perfekt mått. Det är möjligt att en del som definierats som problematiskt drickande i den här studien inte är så farligt. Samtidigt räcker det ju inte att ha svarat ja på en av de här frågorna för att drickandet ska bedömas vara problematiskt, säger Mats Ramstedt.

– Svaren på varje fråga är intressanta i sig. Att så många som sju procent någon gång velat hälla ut eller gömma en flaska för en förälder är ganska många och i sig själv uppseendeväckande. Det visar på ett utbrett problem.

Forskarna fann en statistiskt signifikant skillnad när det gäller hur vanligt det är att flickor upplevt problem med en förälders drickande jämfört med pojkarna. 15,4 procent av flickorna bedöms ha en förälder med problematiskt drickande, jämfört med 10,8 procent av pojkarna.

– Vi hittar ingen bra förklaring till det. Vi spekulerar om att flickor kanske generellt ser de här problemen mer än killar gör, och att flickor är mer vana att notera beteendeförändringar. Kanske tvingas de ta ett större ansvar för situationen, till exempel att ta på sig en föräldraroll för småsyskon, säger Mats Ramstedt.

Studien visar också att flickor generellt rapporterar att de mår sämre än pojkar, men det gäller inte specifikt för gruppen med föräldrar som har ett problematiskt drickande, utan för alla barn.

Barnen till föräldrar med ett problematiskt drickande uppvisar sämre resultat vad gäller samtliga hälsoaspekter, som ont i magen, ont i huvudet, sömnproblem och stress. Det är avsevärt vanligare att deras allmänna hälsa uppskattas som dålig jämfört med andra barn. Det är också vanligare att dessa barn tar medicin för depression eller sömnsvårigheter.

Även relationer verkar påverkas negativt av att ha en förälder med problematiskt drickande. Speciellt relationen med pappan verkade bli lidande, men också relationen till mamman och vänner. Att relationen till pappan står ut beror antagligen på att män generellt dricker mer än kvinnor. Barnen i den studerade gruppen löper också större risk att ha blivit mobbade i skolan. Det är vanligare att de vantrivs i skolan och fler av dem har någon gång skolkat.

– Kausalitet är en grundläggande begränsning vid tvärsnittsstudier. Men det finns ett värde i sig att veta att barn i den här situationen har det sämre på många sätt, oavsett kausal koppling, säger Mats Ramstedt.

CAST-6 är ett mått som tittar på barnens livstidserfarenhet av föräldrars drickande. Frågorna som ställs handlar om barnets mående under det senaste året.

– Men det visar att även om föräldrarnas drickande ägt rum för länge sedan har barnen fortsatta problem.

– Vi har inte heller kunnat kontrollera för andra egenskaper hos föräldrarna, som till exempel socioekonomisk status, i den här studien. Vi har undersökt det i en studie som inte är publicerad ännu, och sett att sambandet mellan barnens problem och föräldrarnas drickande blir svagare när man viktar för socioekonomisk status, men att det fortfarande finns ett samband.

Den kommande studien ska även gradera barnens problem mer i detalj.

– Vi grupperar barnens svar på CAST-6-frågorna från mindre till mer allvarligt. Där ser vi att barnens problem ökar ju grövre föräldrarnas drickande bedöms vara.

Mats Ramstedt anser att lärdomarna från studien är viktiga, framförallt för att identifiera barn som befinner sig i riskzonen.

– Att synliggöra att problematiken finns och många barn påverkas negativt är nummer ett. Studien pekar på några olika arenor där de här barnen dyker upp, där man skulle kunna erbjuda hjälp. Skolan är en sådan arena, men även vården, eftersom de här barnen oftare får läkemedel för olika typer av psykosomatiska problem, säger han.

Studien baseras på data från Futura01, en undersökning som följer ett stort antal barn födda 2001. Datan som studien utgår ifrån samlades in 2017 då barnen var 15–16 år.

Mer från Accent