Hemleveranserna av alkohol, som allt fler kommuner ger tillstånd till, bryter mot alkohollagen. Catering-företag kan få tillstånd att servera alkohol, men då gäller samma regel som för försäljning på restaurang: Någon måste finnas på plats som är ansvarig för serveringen så länge den pågår. Annars är det alkoholförsäljning och det har Systembolaget monopol på.
– Att bryta mot lagen kan ge upp till två års fängelse. Enskilda tillståndshavare kan råka riktigt illa ut. De har personligt straffansvar och även om kommunens politiker säger att det är okej så har polisen inga möjligheter att bortse från lagen, säger Mari Lilja White, ordförande i Kommunala alkohol- och tobakshandläggares förening, KAF-T.
Hon tycker att situationen är frustrerande.
– Alkoholhandläggarna lägger ner så mycket tid och möda på att fatta korrekta beslut och så blir vi, i vissa kommuner, överkörda av politikerna, säger hon.
Redan 2007 påtalade KAF-T, som då bara kallades KAF, att situationen var ohållbar. I ett upprop som lämnades till socialdepartementet skrev de att ”kommunala politiker istället för att fatta korrekta beslut enligt lagstiftningen väljer att fatta populistiska beslut och förbise de krav som finns i gällande lagstiftning.”
”Att flera kommuner i Sverige skapar sin egen lagstiftning är inte acceptabelt i en rättsstat.”
KAF-T
KAF-T påpekar att näringslivshänsyn i allt högre grad får gå före alkohollagens skyddsaspekter och fortsätter: ”Att flera kommuner i Sverige skapar sin egen lagstiftning är inte acceptabelt i en rättsstat.” Det är den skrivelsen som IOGT-NTO:s förbundsjurist Håkan Kjellsson syftar på i sitt yttrande till förslaget till nya alkohollag 2009 som Accent tidigare skrev om.
Förra hösten skrev KAF-T ett nytt brev.
Där påtalar de än en gång att alkoholhandläggarnas situation är oacceptabel, och ger exempel på vad som kan göras för att förbättra förutsättningarna:
- Nationella riktlinjer för alkoholhandläggning.
- Centralt formulerade basutbildningar för alkoholhandläggare.
- Ett förtydligande av polisens uppdrag, för att öka möjligheten till samarbete och stöd i tillsynsarbetet.
- Stärka Länsstyrelsernas möjligheter att agera vid uppenbart felaktig ärendehantering.
– Tidigare hade Statens folkhälsoinstitut en handbok som vi kunde hålla oss till. Den blev inaktuell när den nya alkohollagen kom och Folkhälsomyndigheten har inte haft för avsikt att göra någon ny. De hänvisar till att det är domstolarnas uppgift att tolka lagen och att praxis därifrån ska räcka, men det är för få fall som går till domstol, säger Mari Lilja White.
Brevet resulterade i ett möte med departementet.
– Vi fick ett långt möte, vi var där två timmar i januari. Det kändes som ett väldigt bra möte, men sedan hände det inte så mycket.
I onsdags skickade föreningen därför en ny skrivelse med hänvisning till de två tidigare, samt föreningens remissvar på alkohollagsutredningen.
– Vi har ju påtalat problemen i åtminstone 13 år, så det är ju inget nytt. Och nu verkar det som att det kanske äntligen börjar hända något.
Det hon syftar på är att även Maria Arnholm, landshövding i Kronobergs län, har skrivit ett brev till Socialdepartementet.
”Länsstyrelsens enda möjlighet är att rikta kritik eller allvarlig kritik mot kommunerna.”
Maria Arnholm, landshövding i Kronobergs län
I brevet skriver Maria Arnholm att länsstyrelsen i Kronobergs län sedan november 2019 ”haft fyra lokalt uppmärksammade tillsynsärenden där Växjö kommun valt att inte följa länsstyrelsens beslut.”
Hon skriver att länsstyrelsens enda möjlighet är att rikta kritik eller allvarlig kritik mot kommunerna när de väljer att gå emot länsstyrelsens beslut. Enligt brevet kan det få allvarliga konsekvenser.
”Länsstyrelsen saknar verktyg att fullfölja lagstiftarens intentioner. Detta kan leda till att efterlevnaden av alkohollagen […] blir allt sämre och att länsstyrelsens tillsynsroll urholkas i takt med att kommuner agerar som i de aktuella fallen. En annan risk är att det utvecklas lokala lagtolkningar i landet utan rättspraxis från högre instanser.”
Möjligen kan det ha givit effekt. I ett mejlsvar till Svenska dagbladet skriver statssekreteraren Tobias Lundin Gerdås att regeringen ”ser över möjligheterna och behoven att införa en ändring i alkohollagen som ger möjlighet för länsstyrelsen att överpröva om en kommun anses bryta mot alkohollagen”.
– Det här kommer inte att ta slut om inget görs. Alkohollagen är inte en rättighetslag utan en skyddslagstiftning. Näringslivsintressen ska inte få påverka, men i dagsläget är det bara den som fått avslag på ansökan om serveringstillstånd som kan överklaga, säger Mari Lilja White.
”När politikerna, som är våra uppdragsgivare, väljer att tolka lagen på ett annat sätt leder det till misstroende, påtryckningar och konflikt.”
Mari Lilja White, ordförande KAF-T
Hon instämmer med Maria Arnholm om riskerna.
– Handläggaren har inget annat val än att följa lagen, men när politikerna, som är våra uppdragsgivare, väljer att tolka lagen på ett annat sätt leder det till misstroende, påtryckningar och konflikt.
Hon berättar att det till och med har hänt att en tjänsteman har hängts ut i sociala medier av en politiker.
– Risken finns att misstron sprider sig och skapar konflikter även mellan handläggare och krögare.