Hur Sveriges arbetsplatser förhåller sig till drickande och alkoholkultur kan få en avgörande betydelse. Både för deras egen lönsamhet och för folkhälsan. Det är Anna Sjöströms käpphäst. Hon har arbetat med alkoholfrågor i 30 år, som föreläsare, behandlare och utbildare. Nu är hon aktuell med boken ”Alkohol på jobbet” som utkom i början av 2026.
– De största kostnaderna kommer från de upp till 3 miljoner svenskar som enligt CAN har en riskkonsumtion. Folk kommer bakis till jobbet. Det påverkar säkerheten om man är truckförare till exempel och produktiviteten på ett kontor. Det är sjuknärvaron som kostar mest – ändå ligger nästan allt fokus på det fåtal som har allvarliga problem, säger hon.
I hennes värld skulle både samhället och arbetslivet må bra av en fokusförflyttning från ”de sjuka” till den stora gruppen med ett riskbruk. Det innebär också att tänka prevention – inte bara rehabilitering och vård.
– Många chefer håller med om att primärprevention är jätteviktigt. Ändå så gör de det inte. Det kanske finns en policy, men det här handlar om kultur.
Ska alkohol inte förekomma i arbetslivet?
– Det ska vara krångligt att dricka på arbetsplatsen, det tycker jag är det första man bör göra. Inget vin i kylskåpet, inga event med alkohol på arbetsplatsen och en variation av aktiviteter som inte måste innehålla alkohol. Se till att de anställda inte kan bli fulla och tappa kontrollen på personalfesten.
Är du för nolltolerans?
– Nej, 80 procent av vuxna svenskar dricker alkohol och för många av dem står det för något festligt eller lyxigt. De flesta av dem vill inte bli helnykterister. Det här handlar om att minska riskerna. Många har en blind fläck kring alkoholen och vad den leder till. Jag tycker man ska se på frågan som man gör på andra hälso- och säkerhetsfrågor.
Vad menar du med blind fläck?
– Vi pratar inte om de vardagliga problemen. Som att någon blir berusad och tafsar på en kollega på festen. Eller att det sker arbetsolyckor på grund av att någon är bakfull. Eller att de som inte dricker inte ens vill gå på fester eftersom det trugas och tjatas kring alkohol. Det finns en tendens att ursäkta att dåligt beteende ofta beror på alkohol eftersom många tycker om att dricka.
Vad skulle en förändrad kultur kunna leda till?
– Bättre folkhälsa, ökad produktivitet, minskad psykisk ohälsa, mindre sexuella trakasserier, mer trygghet och förre dödsolyckor i arbetslivet.
Finns det något som talar för att alkoholkulturen är under förändring?
– Unga dricker mindre, de driver förändringen underifrån. Och den starka hälsotrenden i samhället.