Unga vuxna i Japan dricker för lite tycker det japanska skatteverket – därför har de nu utlyst en stor kampanj för att vända trenden. Myndigheten hoppas att kampanjen, som går under namnet Sake Viva!, ska öka alkoholkonsumtionen och göra drickandet mer attraktivt bland de unga.
Sven Andréasson, professor vid Karolinska institutet, undrar först om det är ett skämt.
– Det är som att skjuta sig själv i foten i så fall – om det är ekonomin man vill värna om. Kostnaderna är större än vinsterna så det kostar mer än det smakar definitivt, säger han.
Unga japaner uppmanas skicka in sina affärsidéer för att ge en skjuts i försäljningen av sake (en japansk alkoholdryck bryggd på ris), whiskey, öl och vin. Att det är just unga som tävlingen vänder sig till är problematiskt på många sätt anser Sven Andréasson.
– Dels är alkoholskador särskilt påtagliga bland unga, dels drabbar alkoholrelaterad dödlighet i stor utsträckning unga genom skador, trafikolyckor och självmord. Det är en stor del av den globala hälsobördan. Akuta effekter bland unga människor blir det en stor kostnad för ett samhälle. Dessutom är det helt okontroversiellt bland forskare att det inte är bra för ungdomar att dricka alkohol.
BBC rapporterar att unga vuxna, 20-39 år, i Japan dricker mindre än tidigare generationer och är en relativt nykter grupp. Enligt myndigheternas kampanj är det problematiskt att Japans alkoholmarknad krymper – och detta antas bero på en åldrande befolkning och sjunkande födelsetal.
I synnerhet har den minskande konsumtionen av den japanska alkoholdrycken sake gjort att intäkterna har minskat från 5 procent av de totala skatteintäkterna 1980 till 1,7 procent 2020.
Sven Andréasson hänvisar till en svensk studie som gjordes för några år sedan där konsultföretaget Ramboll, på Systembolagets uppdrag, gjorde en beräkning och fann att de alkoholrelaterade kostnaderna för samhället var 103 miljarder kronor och intäkterna för alkohol omkring 10 miljarder.
– Alkoholindustrin är mycket aktiva i sin marknadsföring och gör ett stort påverkansarbete. Jag tror att man kan vara ganska säker på att det finns med en sådan komponent – de har en stor lobbyverksamhet mot beslutsfattare. Kommersiellt är det viktigt för alkoholföretagen att begränsa alkoholpolitiska restriktioner för att nå ut till konsumenterna, säger han.
Han menar att det är en förlustaffär för ett samhälle att få fler unga att dricka mer och att kostnaderna långt överstiger intäkterna. Och priset för individen är mycket högt.
– Det handlar om allt från ökad risk för förtidig död, till att man kan drabbas av någon hälsoeffekt. Antingen medicinsk eller social, som att man kommer efter i sin karriärutveckling eller får sämre studieresultat, säger han.