69 procent av anhöriga till personer med alkoholproblematik är kvinnor. Mats Ramstedt på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som är en författarna bakom forskningsartikeln säger att en anledning till den höga andelen kvinnor bland anhöriga är att ungefär dubbelt så många män som kvinnor har alkoholproblem. Vilket resulterar i att fler partners är kvinnor.
– Att vara anhörig ger ökade problem med psykisk hälsa. Att ha en nära relation med någon som har alkoholproblem skapar stress och en osäker tillvaro på många sätt, säger Mats Ramstedt.
Av kvinnorna angav 57 procent att de fortfarande påverkades negativt av en anhörigs drickande ett år efter det första mättillfället. Motsvarande siffra för män var 43 procent. Men genusskillnaden syns även hos barn.
– Flickor anser sig oftare påverkade av en förälders drickande än pojkar, säger Mats Ramstedt.
Hur länge någon stannade kvar i anhörigskap berodde dels på hur nära man stod personen med missbruk. Om alkoholproblematiken fanns i familjen så var fler kvar efter ett år än om det var vänner eller kollegor som hade alkoholproblem. Hur allvarlig problematiken var påverkade också de svarande i studien. Vid allvarligare alkoholproblematik var över 70 procent kvar i sitt anhörigskap ett år senare.
– Det verkar som att kvinnor, generellt som grupp, kämpar längre. Att de försöker mer och har svårare att bortse från alkoholproblem i sin närhet, säger Mats Ramstedt.
Att stanna kvar i anhörigskapet kan få ekonomiska konsekvenser.
– En del anhöriga måste ha beredskap för att rycka in om något händer runt personen med alkoholproblem. En annan följd är att om man inte mår bra så blir det svårare att göra bra i från sig i arbetslivet. Men det är ju väldigt olika hur man hanterar en sådan här situation.
Det viktigaste för att fler ska kunna komma ut ur anhörigskapet menar Mats Ramstedt är att göra stödinsatser mer tillgängliga. Det kan vara digitala lösningar, stödgrupper och att vårdmottagningar inte har så höga trösklar. Även minskad alkoholkonsumtion i samhället borde ge konsekvenser enligt Mats Ramstedt, då gäller det att arbeta förebyggande och med alkoholpolitiska restriktioner.
– Om färre personer dricker är det färre som påverkar sin omgivning negativt.
För de personer som kommit ur situationen visar inte studien om det är för att den anhöriga brutit kontakten eller om alkoholproblematiken är borta. För den andra gruppen, där problemet finns kvar, visar inte studien om det är samma person som har alkoholproblematik.
– Det är ju också intressant vilken typ av hjälp de fått, säger Mats Ramstedt.
Forskningsartikeln Predictors of One-Year Persistence of Harm From a Known Person’s Drinking: Findings From a Longitudinal Population-Based Study in Sweden är den första i Sverige där man mäter utsatthet för närståendes alkoholproblem vid två tidpunkter. Internationellt finns det bara ett fåtal studier som använt metoden.