Det framgår av en färsk rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Sedan 2000 genomförs undersökningar av svenskarnas alkoholvanor, de så kallade monitormätningarna. Av förra årets undersökning framkommer att allt färre dricker alkohol.
– En fjärdedel av svenskarna över 16 år har inte druckit alkohol de senaste 30 dagarna. Det är den högsta siffran i undersökningens tjugoåriga historia, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN.
Under pandemin sjönk alkoholkonsumtionen i hela befolkningen.
– Det blev färre tillfällen att dricka på restaurang, färre fester, och färre utlandsresor.
Andelen som inte druckit de senaste 30 dagarna ökade också, från 23 till 25 procent.
– Konsumtionen har studsat tillbaka och liknar mer det vi såg 2019. Det som inte gått tillbaka till tidigare nivå är andelen som inte druckit alkohol de senaste 30 dagarna. Främst är det bland personer under 50 som färre druckit.
Det behöver inte vara en pandemieffekt.
– Det skulle kunna vara de nyktra tonåringarna från början av 2000-talet som blivit äldre och nu finns i kategorin 30–49 år. Det är ingen orimlig tanke. De nya pensionärsgenerationerna har ju tagit med sig alkoholvanorna från sin ungdomstid.
Ulf Guttormsson påpekar att det inte är någon kraftig ökning av andelen icke-konsumenter. Men den kan ändå kan ha betydelse.
– Vi började på 21 procent för 20 år sedan, så ökningen är bara fyra procent. Det är ingen dramatisk effekt, men å andra sidan är fyra procent av befolkningen mellan 16 och 84 några hundra tusen individer.
Av undersökningen framgår också att skillnaden mellan olika grupper minskar överlag.
– Det är en långsiktig trend att vi blir alltmer lika varandra, både mellan könen, geografiskt och mellan olika åldersgrupper. De grupper som druckit mest, det vill säga män, unga och människor som bor i storstad, konsumerar fortfarande mest, men de står samtidigt för de största minskningarna.