Den klassiska bilden av den ensamma alkoholisten får nu mothugg från forskningen. En ny översiktsartikel visar att det sociala drickandet står bakom majoriteten av de allvarligaste alkoholrelaterade problemen – och att denna aspekt länge har varit förbisedd.
Bakom studien står Catharine Fairbairn, professor i psykologi vid University of Illinois, och Dahyeon Kang, forskare vid University of Washington. I sin granskning konstaterar de att vetenskapliga studier av ensamdrickande är tio gånger vanligare än studier av socialt drickande.
– Även om ensamdrickande kan tjäna som en indikation på destruktivt drickande så visar forskningen att vi dricker betydligt mer alkohol i sociala sammanhang än när vi är ensamma, skriver Catharine Fairbairn.
Enligt forskarna är det just i sociala miljöer som de mest riskfyllda beteendena uppstår – som våld, risktagande kring sex, extremt berusningsdrickande och trafikolyckor. Samtidigt är det ofta genom vänner och grupptryck som unga introduceras till alkohol.
Socialt drickande förstärks av alkoholens förmåga att minska ångest och hämningar, vilket kan upplevas som socialt belönande. Men de som rapporterar störst glädje av att dricka tillsammans med andra löper också störst risk att utveckla alkoholproblem, enligt studien.
Att fokusera ensidigt på ensamdrickande innebär därför att man bortser från det mönster som orsakar mest samhällelig skada. Forskarna tror också att det finns lärdomar att dra från alkoholforskningen som kan appliceras på vad som händer när cannabis nu blir allt mer socialt acceptabelt.
– Som beroendeframkallande drog avnjuter alkoholen en extraordinär integration i våra sociala liv. Alkoholen kan därmed säga något om de juridiska och medicinska dilemman som ligger framför oss, skriver författarna.
Studien är publicerad i tidskriften Current Directions in Psychological Science och finansierad av amerikanska National Institutes of Health.