Berätta om din väg in i nykterhetsrörelsen!
– I Tyskland där jag växte upp finns det en väldigt stark alkoholnorm så man måste ta ett aktivt beslut att inte använda alkohol. Under tonåren levde jag alkoholfritt och fokuserade på skolan och fotbollen. Det gick väldigt bra för mig och jag fick börja spela med seniorerna trots att jag var junior.
Vad hände sen?
– Tränaren var nöjd med mig. Jag missade aldrig en träning och var alltid först på plats. Men han sa till mig att jag måste bli mer en del av laget. Min tolkning var att “bli mer en del av laget” handlade om att dricka öl med grabbarna och det var så jag gjorde. Trots att jag hade en kritisk inställning till alkohol befann jag mig inom alkoholnormen. Jag hade ingen djup kunskap om “alkoholfrihet” då och jag hade inte reflekterat tillräcklig djupt över alkoholens roll i det sociala, vad det betyder för mig och hur jag skulle vilja göra.
Men du hittade tillbaka till att leva alkoholfri?
– Ja, i Sverige faktiskt. Sommaren 2005 var jag med som volontär i ett kulturprojekt i Alby utanför Stockholm. Där träffade jag andra unga människor som fick mig att hitta tillbaka till min tidigare inställning att man inte behöver alkohol för ett fritt och rikt liv. Det var framför allt en person, Ida heter hon, som inspirerade mig mycket. Hon hade gått en utbildning i globalt engagemang på UNF som Movendi Sveriges nuvarande ordförande höll i. Hon berättade om rörelsen, alkoholindustrin och alkoholens skadliga roll i våra samhällen. Det var också det som ledde till att jag flyttade till Sverige året efter och blev volontär inom vår europeiska ungdomsnykterhetsrörelse.
Vad tyckte du om det arbetet?
– Jag älskade både arbetet och människorna och jag trivdes bra med livet i Sverige. Jag kände starkt att vi kan använda alkoholpolitik för att göra världen bättre och att det kan bära vår demokrati. Det var lite magiskt att hitta till nykterhetsrörelsen. 2010 blev jag deltidsanställd på Movendi International och 2011 blev jag heltidsanställd.
Hur har din alkoholfria livsstil påverkat dig?
– Jag hade aldrig några problem med alkohol men festade med öl under några år. När jag slutade med alkohol igen berättade jag för min mamma att jag i stället jobbade med att skapa trygga och inkluderande miljöer för ungdomar. Det gjorde att vi kom varandra närmare, för hon själv har själv vuxit upp med en pappa som hade ett svårt alkoholberoende. För mig är att leva alkoholfritt större än att inte konsumera öl. Det handlar om ett ställningstagande för demokrati, rättvisa och att bära vårt förändringsarbete genom mitt eget personliga sätt att leva.
Hur känns det med ditt nya uppdrag som generalsekreterare?
– Det är hedrande. Jag har stor respekt för min företrädare Esbjörn Hörberg. Tillsammans med Kristina Sperkova som ordförande har vi bildat ett starkt lag i många år. Nu formerar vi ett nytt lag för framtiden.
Vad är huvudfokus för er?
– Kongressen nu i början av oktober i Kranjska Gora antog en ny ny strategisk fördplan med flera satsningar, Dessutom beslutade medlemmarna om det vi kallar ”Kranjska Gora-deklarationen”. Det är vår satsning på att skapa ett globalt bindande instrument som ska främja alkoholpolitiken.
Hur ska ni få detta att hända?
– Vi lyckades ju få WHO:s medlemsländer att anta en global handlingsplan för alkoholpolitiken 2022. Men det räcker inte med ett icke bindande instrument. Länder i alla WHO-regioner ser ett behov av att det ska finnas ett bindande avtal. Så vi ska jobba med våra regeringar och få det här på plats inom WHO.
Kan du berätta om något mer som ni har på gång inom Movendi international?
– Vi har utvecklat Alcohol Industry Interference Index, som är ett verktyg inspirerat av hur tobaksindustrin har bekämpats. Det är ett sätt att visa på hur alkoholindustrin är med och påverkar beslutsfattare på alla nivåer. Det här är vi väldigt peppade på att arbeta med.