Alkohol orsakar ungefär fyra procent av alla cancerfall och har en tydlig koppling till risken att drabbas av cancer i bröst, huvud- och halsområdet, levercancer samt cancer i matsmältningssystemet. Forskarna har inte hittat någon ”säker nivå” av konsumtion av alkohol som inte innebär någon risk för cancer.
– Det finns vissa tecken på att kunskapen om de här riskerna ökar, men det är svårt att veta exakt. Vi upplever att samtalet om alkohol är i förändring, inte minst bland unga. Det här med att det skulle vara nyttigt att dricka rödvin varje dag har ruckats lite på. Det är tydligare för många att alkohol inte är nyttigt, punkt, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare på RCC, Regionala cancercentrum.
Det är den tydliga kopplingen till cancer som gör att alkohol är ett av de prioriterade områden i WHO:s Cancerkodex som publicerades tidigare i år. Nyligen släppte RCC sin gapanalys där man går igenom hur Sverige står sig mot de rekommendationer som kodexen ger: finns det något gap mellan kodexen och svenska förhållanden?
– Ja, det finns gap, även om Sverige har en tradition av att begränsa tillgänglighet på alkohol. Vi skulle kunna komma närmare rekommendationerna på flera områden. Till exempel när det gäller marknadsföring. De reglerna är anpassade efter gamla medieformat, säger Ellen Brynskog.
Information och varningsmärkning på produkterna är ett annat område där Sverige har långt kvar. Varningstexter liknande de som finns på tobaksprodukter lyfts fram som ett effektivt sätt att informera konsumenterna om riskerna med alkohol. Det har visat sig svårare än väntat att införa – bara Irland har fattat beslut om detta. Men i Irland har införandet senarelagts till 2028 efter att alkoholindustrin har kraftsamlat mot beslutet.
Vilka åtgärder skulle göra mest nytta för att förebygga cancer?
– Den analysen har vi inte gjort och det är svårt att svara på. Men tidigare forskning har visat att ekonomisk och fysisk tillgänglighet påverkar människors alkoholkonsumtion.
Tillgängligheten är ett område ni pekar på och där det finns ett tydligt gap!
– Ja, serveringstillstånden har ökat och både gårdsförsäljning och slopat matkrav är två policybeslut som går ut på just att öka tillgängligheten. Det är inte ovanligt med den här målkonflikten mellan folkhälsa och näringslivsfrågor.
Finns det några förändringar som skulle vara enkla att genomföra för beslutsfattarna?
– Ett område som alla verkar vara överens om är neutrala och sakliga informationsinsatser. Där kan vi forskare och experter bidra i samtalen.
Med tanke på kunskapsläget, hur tänker du kring att till exempel arbetsgivare ofta firar genom att bjuda anställda på alkohol?
– Det är viktigt att kunna fira saker ihop och det finns en lång tradition av att göra det med alkohol. Som arbetsgivare kan man fundera på hur lämpligt det är. De alkoholfria alternativen har blivit väsentligt mycket bättre så man kanske kan uppnå den där festliga känslan utan att hälla etanol i glaset.