Den nya organisation som bildats av IOGT-NTO, Junis och Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, står inför sitt första riksmöte – organiationens högsta beslutande organ. Riksmötet inleds digitalt på plattformen VoteIT på måndag och fredagen den 31 samlas ombuden i Sollentuna för att ta beslut om organiationens framtid. Här är några viktiga frågor som kommer att lyftas under riksmötet.
1. Vad ska organisationen heta?
På extrakongresserna hösten 2024 hade förbundsstyrelserna lagt fram namnförslaget Nyktra för den nya organisationen. Men ombudsförsamlingen verkade tveka och ett alternativt namnförslag, Nova, fick många anhängare. Med några minuter kvar av kongressen beslutades att namnfrågan skulle avgöras på det första riksmötet istället. På pappret heter den nya organisationen än så länge Nya nykterhetsrörelsen, men det namnet har inte använts i extern kommunikation under året som gått. Under våren genomfördes en omfattande process för att vaska fram den nya organisationens identitet och ett nytt förslag på namn. Innan sommaren presenterades det nya namnförslaget, Desony, som fått ett blandat bemötande på rörelsens diskussionsforum. Under Ungas förmöte i september var många av de unga ombuden skeptiska till namnförslaget.
Till riksmötet har det nu lämnats in flera motioner som föreslår andra namn. Dessa förslag är: Svenska Godtemplarförbundet, Nykterhetsrörelsen, Nykterhetsvännerna, Sobra, Nykterhetsrörelsen Movendi, Movendi Sverige, Nykterhetsförbundet och IOGT-NTO-rörelsen.
2. Vem ska sitta i förbundsstyrelsen?
Valberedningen har tagit fram ett förslag på en förbundsstyrelse bestånde av åtta personer.
Kristina Sperkova föreslås bli den nya organisationens första förbundsordförande. Hon har tidigare varit ordförande för Movendi International. Till vice ordförande föreslås Jan-Ove Ragnarsson som suttit flera år i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse.
Till kassör föreslås Mattias Gotthold som tidigare varit kassör i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse och övergångsstyrelsen. Som ledamöter föreslås Linda Tjälldén, tidigare generalsekreterare på Junis, Mahmoud Saidi, samtalsledare på Sober support, Astrid Miller, ledamot i styrelsen för det som i nulget kallas Nya nykterhetsrörelsen plus, Pär Forsström, som tidigare suttit i Junis förbundsstyrelse och Sigrid Björk som tidigare suttit i UNF:s förbundsstyrelse och varit aktiv i valberedningen. Sigrid Björk deltog inte på det möte där det beslutades att hon skulle föreslås till förbundsstyrelsen.
Till revisorer föreslås Tova Alsätra, Rolf Westman och Eric Strömberg,
Den nya organisationens krav på att minst 25 procent av förbundsstyrelsen ska vara 25 år eller yngre har varit utmanande för valberedningen, ett färdigt förslag fanns därför inte klart förrän 21 oktober.
3. Hur många ombud ska vara med på framtida riksmöten?
Vid extrakongresserna förra hösten antog den nya organisationen stadgar som var utformade för att IOGT-NTO-rörelsens alla fyra förbund skulle vara med i bildandet av den nya organisationen. När Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF valde att ställa sig utanför uppstod en situation där man förberett sig på scouter i den nya organisationen. En fråga som NSF drivit var att ha ett högre antal ombud på riksmötet än vad de andra förbunden förespråkade, som en eftergift till scouterna sattes antalet ombud till 299. Den siffran föreslås nu sänkas till 199 ombud på nästa riksmöte.
NSF organiserar många unga och deras frånvaro i den nya organisationen har gjort att man på vissa ställen i landet haft svårt att leva upp till kravet att 25 procent av ombuden till riksmötet ska vara 25 år eller yngre. Att justera ner det totala antalet ombud betyder att man vid nästa riksmöte kan nöja sig med färre unga ombud, samtidigt som de unga fortsätter att utgöra minst 25 procent av ombudsförsamlingen.
Utöver antalet ombud kommer också ett antal skrivningar om scoutverksamhet i den nya organisationen att strykas från stadgarna.
4. Hur ska pengar från fastighetsförsäljning användas?
IOGT-NTO-rörelsen äger många fastigheter runt om i landet. När en föreningen säljer en fastighet finns idag en bestämmelse som säger att pengarna från en försäljning enbart får användas för att köpa nya fastigheter inom fem år, efter den perioden tillfaller pengarna föreningens distrikt.
Övergångsstyrelsen vill ändra stadgarna för att göra det möjligt för föreningar att även kunna använda medel från en fastighetsförsäljning i den löpande verksamheten. Förslaget är att kapital från fastighetsförsäljningar ska placeras i värdepapper och att två procent av kapitalet varje år kan användas av föreningen. Föreningar skulle även kunna ansöka om ett större uttag av pengar för att exempelvis köpa en ny fastighet. Anledningen till förslaget är att övergångsstyrelsen anser att de nuvarande reglerna leder till att pengar står stilla eller minskar i värde med inflationen.
Om en förening säljer en fastighet för en miljon så räknar övergångsstyrelsen med att pengarna skulle kunna växa till 30 miljoner på 50 år ifall de investeras långsiktigt.
Flera motioner har lämnats in i frågan, flera motionärer vill mjuka upp reglerna, bland annat för att tillåta att en större del av försäljningssumman används av föreningen, exempelvis för att hyra en ny lokal.
5. Hur ska den nya organisationens distrikt se ut?
En viktig fråga som engagerar men som med största sannolikhet inte kommer få ett svar på årets riksmöte. När sammanslagningen diskuterades ute i landet så var det många medlemmar som ville veta vad som ska hända med distriktsorganisationerna. I nuläget har organisationen tre parallella distriktsorganisationer, med tre olika geografiska uppdelningar av landet. IOGT-NTO har åtta distrikt, Junis har 23 och Ungdomens nykterhetsförbund har sju aktiva distrikt.
Till riksmötet valdes ombuden utifrån Sveriges länsindelning. Det betydde att vissa distrikt var inblandade i flera ombudsval.
Två motioner har kommit in till riksmötet rörande distriktsorganisationen. En föreslår att den nya organisationens distrikt delas upp på samma sätt som de IOGT-NTO har idag. Den andra motionen föreslår att man från riksorganisationens håll ska uppmuntra och stödja de distrikt som redan nu vill samarbeta närmare, något som övergångsstyrelsen bifaller.
Övergångsstyrelsen skriver i svaren till motionerna att man vill att frågan om organisationsstruktur utreds ordentligt innan man tar några beslut om framtiden. Målsättningen är att ta beslut om distrikten på nästkommande riksmöte.