En ny amerikansk studie tyder på att det kan finnas orsaker till varför vissa människor utvecklar värre leverskador än andra av att dricka alkohol. Enligt studien kan det handla om ett samspel mellan alkoholen och PFAS, så kallade evighetskemikalier. Det rapporterar Medical Xpress.
PFOS (perfluoroktansulfonat), en av de mest utbredda PFAS-ämnena, finner man i allt från teflonpannor och vattenavstötande kläder till snabbmatsförpackningar och brandskum. Eftersom ämnet inte bryts ned i miljön eller kroppen, finns spår av PFAS i omkring 95 procent av alla amerikaner.
Alkoholorsakade leverskador utgör ett omfattande hälsoproblem: enligt Världshälsoorganisationen leder alkohol till nära tre miljoner dödsfall globalt varje år, och bara i USA beräknas drygt 95 000 dödsfall vara kopplade till alkoholrelaterad leverskada.
– Med tanke på att många konsumerar alkohol och samtidigt är exponerade för PFAS, är det högst relevant att undersöka hur dessa kombinerade exponeringar påverkar leverhälsan, säger Matthew Cave, professor i medicin vid Louisvilles universitet och medförfattare till studien.
Studiens resultat visar att möss som utsätts för både alkohol och PFOS får kraftigt ökad fettansamling i levern, starkare tecken på skada och tydlig påverkan på metabolismen. Resultaten visar att dessa effekter triggar gener kopplade till oxidativ stress och till och med cancerutveckling.
Forskarna oroas av att cirka 60 procent av den PFOS som tillfördes hamnade i levern på mössen. PFOS stör även leverns fettmetabolism och kroppens reparationsförmåga, vilket gör att leverns normala återhämtningskapacitet slås ut.
– Levern har en anmärkningsvärd kapacitet att återhämta sig från alkoholrelaterad stress, men PFOS verkar sträcka den återhämtningsförmågan bortom sina gränser, vilket leder till värre skador, säger Jennifer Schlezinger, professor i miljöhälsa vid Bostons universitet.
Studien understryker behovet av skarpare regler för kemikalier med långtidsverkningar och visar hur miljöfaktorer och livsstil kan samverka för att förvärra sjukdom. Med bättre förståelse för hur livsstil och miljö samspelar kan forskare och beslutsfattare utveckla mer effektiva skydds- och behandlingsstrategier mot leversjukdomar.