IOGT-NTO har kongress vartannat år, och i år genomförs den på grund av pandemin digitalt, den 28 juni – 4 juli. Kongressen är IOGT-NTO:s högsta beslutande organ. Mellan kongresserna är det förbundsstyrelsen som ansvarar för att kongressens beslut förverkligas.
Har du eller din förening idéer om IOGT-NTO:s framtida utveckling? Då kan du som medlem lämna in ett skriftligt förslag till kongressen – en motion. Stoppdatum för årets motioner är den 21 april (se information i faktarutan nedan).
En motion kan lämnas in av en enskild medlem, av flera medlemmar tillsammans, av en förenings- eller distriktsstyrelse. Först ut i årets motionsflod är föreningen IOGT-NTO Leon Gambetta i Varberg, vars motion undertecknades den 1 december i fjol.
Leon Gambettas styrelse vill se en förändring av IOGT-NTO:s stadgar avseende fastigheter. De föreslår att en lokal IOGT-NTO-förening som tycker att föreningens fastighet är för stor, dyr och arbetskrävande för att driva och förvalta (och som inte kan uppnå täckning för sina omkostnader) ska kunna sälja fastigheten och använda pengarna för ”fortsatt överlevnad och verksamhet.” Förslaget innebär att kapitalet stannar i föreningen, men tillfaller förbundet om föreningen avvecklas.
Ingen fråga är för liten – eller för stor – att skriva en motion om. Nedan finns de formella kraven på en motion (samt andra praktiska fakta) beskrivna. Är det värt mödan att motionera till kongressen? Så här svarade Erik Winnfors–Wannberg, dåvarande ledamot av förbundsstyrelsen, på den frågan inför IOGT-NTO:s kongress 2017:
– Det är den möjligheten man har som enskild medlem eller förening att påverka. Många av de beslut vi tar kommer ursprungligen från motioner.