Trots att tjejer i lägre grad deltar i fritidsaktiviteter och oftare upplever otrygghet, saknar 89 procent av Sveriges kommuner särskilda mötesplatser för dem. I årets kommunrankning från Ungdomens nykterhetsförbund, UNF, lyfts kommunernas insatser för tjejer och icke-binära som ett särskilt tema.
– Vi kan inte ta för givet att fritidsverksamheten för alla även är välkomnande för tjejer, skriver Astrid Miller, ordförande i UNF-föreningen Trots allt! i rapportens inledning.
Bland de få kommuner som erbjuder separatistiska mötesplatser för tjejer finns bland andra Malmö, Jönköping, Stockholm och Klippan. Dessa mötesplatser kan ha stor betydelse för att fler tjejer vågar delta i verksamheten och känna sig trygga.
Utöver dessa finns det ett större antal – ungefär hälften av kommunerna – som någon gång erbjuder separatistiska träffar på allmänna mötesplatser. Det kan handla om tjejkvällar på fritidsgården eller riktade aktiviteter.
Att många kommuner saknar likabehandlingsplaner eller jämställdhetsstrategier för fritidsverksamhet är en annan oroande trend. Bara var femte kommun har ett sådant styrdokument – på landsbygden är det ännu färre.
– På arbetsplatser och i skolor är ett dokumenterat jämställdhetsarbete vanligt. Det gäller dock inte när ungdomarna går hem från skolan, skriver Astrid Miller.
Årets kommunrankning visar också att det är vanligare med insatser för att inkludera tjejer i storstäder och storstadsnära kommuner. I mindre kommuner saknas ofta resurser för att arbeta uppsökande och målgruppsanpassat.
Högst rankad kommun i årets kartläggning är Ludvika, som har ett omfattande arbete för ungas inflytande, nyktra mötesplatser och riktade insatser. Rapporten varnar också föra att allt fler unga tappar förtroendet för demokratin som styrelseskick. En anledning kan vara att många kommuner saknar insatser för att stärka ungas inflytande i kommunerna.