På trettio år har alkoholkonsumtionen i Italien halverats. Den ligger nu på ungefär samma nivå som i Sverige. Trots det har problemen ökat i vissa grupper, främst ungdomar. Orsaken stavas ändrade familjestrukturer, ändrade dryckesmönster – och en alkoholindustri som gör allt för att få unga att dricka.
Hemma hos familjen Garofalo i Rom är vin ingen självklarhet på middagsbordet. Åtminstone inte till vardags. Vanligtvis dricker man vatten eller läsk. Men när gäster är på besök så bjuds det på bubbel, vin och kanske grappa eller citronlikören limoncello efter maten. Pappa Antonino, som kommer från Sicilien, tycker inte att det här med alkohol är någon stor sak.
– Jag dricker knappt alls. Och aldrig i veckorna. Men när vi har gäster eller om jag går bort tar jag gärna ett glas eller två till maten. Men det är allt, säger han och rycker på axlarna.
Sonen Daniele, som är 14 år, berättar att han har fått smaka vin hemma, men att han inte tycker det är särskilt gott. Och något uteliv på diskotek där alkoholen flödar, är det inte tal om ännu, påpekar mamma Veronica.
Familjen Garofalo är ganska typisk vad gäller alkoholvanor i Italien – åtminstone bland den vuxna befolkningen. Konsumtionen har de senaste trettio åren sjunkit från tjugofem liter per person och år till drygt tio liter. Allt färre dricker vin till maten under veckorna, eftersom arbetstempot har hårdnat, luncherna och ”siestan” kortats och trafikkontrollerna ökat. Polisen ser inte längre genom fingrarna när en förare har tagit ett glas för mycket.
För många italienare är vin som vilken måltidsdryck som helst. På middagsbordet står vin sida vid sida med läsk och vatten. Och det är ingen självklarhet att just vinflaskan blir urdrucken. Att dricka sig berusad är en icke-fråga för medelitalienaren, som främst ser vinet som en del av en god måltid.
Åttio procent av italienarna dricker måttligt och av dessa uppger tjugo procent att de inte dricker alls.
Men så är det de övriga tjugo procenten. Som i befolkningstal handlar om bortåt nio miljoner personer med ett riskfyllt drickande och i 61 000 fall om alkoholister, de flesta män. I den här femtedelen ingår ungdomar och äldre, som genom åren har kommit att konsumera allt mer alkohol.
Bland de äldre är det vin som gäller. Hälften av alla män över 65 dricker mer än tre glas per dag och var femte äldre kvinna dricker mer än två glas dagligen, vilket enligt italienska hälsovårdsmyndigheter anses vara gränsen för ett riskfyllt drickande.
Bland ungdomar är situationen än mer alarmerande. Tjugo procent av alla barn mellan 11 och 16 år har druckit alkohol och bland dem över 18 år dricker 70 procent regelbundet. I deras fall handlar det inte om några glas vin till lunchen utan mer om helgsupande av samma karaktär som i Nordeuropa, så kallad binge-drinking. Ungdomar konsumerar helst öl och drinkar – och det blir ofta för mycket. Man super i syfte att bli berusad. Av de personer som varje år tas in på sjukhus på grund av fylla är sexton procent under 16 år.
På Oppia Caffé vid Colosseum, en blåskimrande bar med pumpande musik, står Giorgia och Alessandra, bägge yrkeskvinnor strax under trettio. De berättar att de går ut ganska ofta och att det då blir mycket alkohol, eftersom det ”hör till”.
– Jag dricker drinkar eller en ”digestivo”. Men jag brukar sluta innan jag blir full, säger Giorgia och tillägger att hon inte dricker under veckorna.
– Eller jo förresten, till middagen kan jag ta ett glas vin, ändrar hon sig och får medhåll av Alessandra som medger att hon också dricker varje dag.
– Jag har vuxit upp i en familj där vi dricker vin varje dag, även till lunchen. Det hör till vår italienska tradition och är ingenting konstigt. Min mormor är nittiotre och vägrar att dricka vatten, hon dricker bara vin. Men hon mår jättebra ändå!
På en annan bar i den pittoreska stadsdelen Trastevere arbetar Pio som bartender sedan tio år. Han har noterat att de yngre dricker allt mer. De flesta dricker öl, cocktails och shots, men även vin. Majoriteten är över 18 år, men i Italien får man faktiskt dricka när man är 16 år fyllda. Och någon åldersgräns för att köpa ut alkohol existerar inte. En femåring kan gå in i ett snabbköp och handla en flaska vin.
I mellersta och södra Italien, dit Rom hör, är de fylleslagen inte riktigt lika vanliga som i norra Italien. Här i södern dricker man fortfarande mer måttligt och tyngdpunkten ligger mest på vin. I norr däremot har helgsupandet blivit ett så allvarligt samhällsproblem att vissa snabbköp på eget bevåg har valt att införa en 16-årsgräns för inköp av alkohol. Vid minsta tvekan avkrävs legitimation.
I Milano har kommunen hittat ett annorlunda sätt att försöka stoppa ungdomsfylleriet. Man bötfäller föräldrarna till ungdomar under 16 år som påträffas berusade. Boten ligger på 500 euro, alltså cirka 5 000 svenska kronor.
– Ett femtontal familjer har tvingats betala böter hittills och projektet anses vara framgångsrikt, inte minst ur avskräckande synpunkt, säger Emanuele Scafato, chef för italienska Folkhälsoinstitutet.
Han målar upp en mörk bild av alkoholsituationen i Italien. Jo, visst har konsumtionen halverats på trettio år och det är bra. Men för dem som trots allt fortsätter att dricka mycket har problemen ökat. Boven i dramat anser han bland annat vara alkoholindustrin som gör allt för att få unga att dricka mer. Man tillverkar färgglad alkoläsk och går hårt ut med marknadsföring och reklam. 169 miljoner euro per år lägger alkoholindustrin ner på att få nya kunder. Men bara 1 miljon euro läggs på förebyggande insatser i Italien. Samtidigt kostar alkoholskadorna 7 miljarder euro eller 2 procent av BNP.
En annan orsak till de ökade problemen bland unga anser han vara förändrade familjestrukturer. När bägge föräldrar arbetar minskar den sociala kontrollen. Lägg till att det dricks vin till vardags i många hem. Alkoholen är tillgänglig överallt, hela tiden. Och ungdomarna, som gärna härmar andra kulturers sätt att leva, suger åt sig som svampar. För trettio år sedan var 90 procent av alkoholen som dracks i Italien vin. I dag har öl- och starkspritkonsumtionen ökat med vardera 60 procent. Till det kommer en explosion av nya barer och pubar med långa happy hour där priserna på alkohol dumpas.
Emanuele Scafato är upprörd.
– Jag kallar det unhappy hour, eftersom det innebär för mycket alkohol, fet plockmat, rök och stillasittande. En riktig hälsobomb!
Nattsvart kan tyckas. Men faktum är att mycket görs för att förebygga och stävja alkoholens konsekvenser. För medvetenheten om problemen har ökat bland människor. Numera talar man öppet om alkoholens faror. Flera projekt pågår, både från kommun, polis och hälsovårdsmyndigheter.
”Vintage” riktar sig till äldre kvinnor, som hör till de nya riskgrupperna. Man arbetar bland annat med informationskampanjer eftersom många av kvinnorna inte har en aning om att de faktiskt överkonsumerar. De dricker som sina män i tron att det är en normalkonsumtion, när deras kroppar i själva verket tål mycket mindre.
Det finns flera framgångsrika projekt riktade mot skolungdomar. ”De blå bussarna” består av piketbussar som parkerar på skolgårdar. Barnen får möjlighet att spela spel inne i bussen och ”leker” sig därmed till kunskap om hur man ska bete sig i trafiken. ”Ikaro”, liksom ”Pir” handlar om utbildning i trafiksäkerhet och där ingår bland annat alkohol och bilkörning. 0,5 promille är gränsen för rattonykterhet i Italien. Vid 1,5 promille beslagtas bilen på plats och körkortet ryker. Till ”Ikaro” knyts kända profiler som fungerar som förebilder och till ”Pir” knyts helt vanliga ungdomar som i sin skolklass utses till förebild. Man arrangerar events och konserter och försöker helt enkelt vara där ungdomarna är och tala deras ”språk”.
Trafikpolisen driver också ”Il Pilota” (chauffören) som syftar till att utse en eller ett par ungdomar på diskoteken som under just den kvällen avstår från att dricka. På så vis kan de skjutsa hem kamrater som är berusade på ett säkert sätt. I belöning får de gratis inträdesbiljetter.
Chefen för Trafikpolisen i regionen Lazio (Rom), Luciana Baron, säger att 40 procent av alla bilolyckor är alkoholrelaterade. Majoriteten av de inblandade förarna är unga. På helgerna talar olycksstatistiken sitt tydliga språk. Av de 1,5 miljoner nykterhets- och fartkontroller som utfördes 2009 i Italien åkte 50 000 fast för rattonykterhet. 35 000 av dessa togs under helger och av dessa var 29 000 rattfulla. Drygt 5 000 fordon beslagtogs.
Ändå har situationen förbättrats avsevärt sedan man för tre år sedan ökade antalet poliskontroller från 350 000 till 1,5 miljon. Olyckorna har halverats och med hjälp av informationskampanjer längs vägar och på radio och teve, särskilt under sommarhalvåret då många ungdomar är ute och kör, åker färre dit och färre skadas i trafiken.
Några enkla lösningar på problemen med ungdomssupandet har varken Luciana Baron eller Emanuele Scafato.
– En väg vore att höja den lagliga åldern till 18 år samt införa nolltolerans för alkohol och bilkörning för unga under 21 år. Stramare regelverk för alkoholreklam riktad till ungdomar vore också önskvärt, säger Emanuele Scafato, som kämpar vidare för sin sak i Europakommissionen, där han på sikt hoppas kunna påverka och få Italien att skärpa sin lagstiftning.
Text: Maria Zaitzewsky Foto: Maria Zaitzewsky och Leif Rundgren
Fakta alkohol i Italien
• 80 procent dricker måttligt (2–3 glas vin för män, 1–2 glas vin för kvinnor)av dessa dricker 22 procent inte alls.
• 70 procent av ungdomar över 14 år dricker regelbundet.
• 9 miljoner italienare har ett riskfyllt drickande.
• 61 000 är alkoholister.
• 40 procent av männen och 15 procent av kvinnorna dricker alkohol varje dag.
• 20 procent av unga 11–15 år dricker minst någon gång per år.
• Alkoholkonsumtionen är högre i norra Italien än i södra.
• 60 procent dricker för att bli berusade.
• 30 000 italienare per år dör av alkoholrelaterade skador och sjukdomar.
• 40 procent av alla bilolyckor är alkoholrelaterade.
• 7 miljarder euro kostar alkoholskadorna.
• I miljon euro satsas på förebyggande arbete, inklusive frivilliga insatser.
Källa: Luciano Baron, trafikpolisen i Italien, instituto Superiore di Sanitá och Istat.
Alkohol i medelhavsländer
Sydeuropéer har i dag ungefär samma alkoholkonsumtion som svenskar. De konsumerar mindre än tidigare, men har ökat sitt berusningsdrickande under helger. Vi svenskar dricker å andra sidan allt oftare under veckan. Samtidigt som vi fortsätter att helgsupa. Skillnaderna mellan länderna är numera hårfina, snittkonsumtionen ligger på 11 liter per person och år. 55 miljoner européer dricker för mycket och kostnaderna för alkoholskadorna inom EU utgör i snitt 1,5 procent av BNP.
Mindre skillnader i dag
1950 låg Sverige i topp i Europa vad gäller insatser mot alkoholproblem, både politiskt, socialt och informationsmässigt. Länder som Spanien och Frankrike bedrev i princip ingen alkoholpolitik alls. Idag har länderna i Sydeuropa tagit gigantiska steg framåt gällande insatser och nationell alkoholpolitik, medan Sverige har blivit mindre restriktivt.