Antologin lanserades i samband med ett panelsamtal i ABF:s lokaler i Stockholm i början av april och intresset var påtagligt: Ett 70-tal åhörare var på plats och arrangören hade tvingats säga nej till ytterligare ett 30-tal intresserade.
– Jag tror att folk i rörelsen känner en frustration över att det finns så många ideella krafter som man inte vet hur man ska knyta till sig. Hur ska man förena det traditionella långsiktiga folkrörelsearbetet med det kortsiktiga snabbt uppflammande engagemanget i enskilda frågor? Det är kärnfrågan, säger Tora Färnström, utredare på tankesmedjan Tiden och redaktör för boken, som gjorts på uppdrag av studieförbundet ABF.
I antologin ger elva skribenter sin syn på folkrörelsernas betydelse för demokrati och samhällsutveckling, och på vad som krävs för att överleva och vara relevanta i framtiden. Brit Stakston, expert på digitala medier, Jesper Bengtsson, chef på tankesmedjan Tiden, Foujan Rouzbeh, iniativtagare till Hijabupproret och Soppkök Stockholm, och Per Grankvist, samtidsanalytiker och författare till boken Engagemang – Batman, Putnam och jag (som nyligen intervjuades i Accent om just engagemang), är några av skribenterna.
Varför behöver folkrörelserna skärpa sig?
– Det är en genomgående upplevelse hos bokens skribenter att folkrörelserna inte utvecklas tillräckligt snabbt och inte heller är lyhörda nog. Man lämnar inte plats för nytt engagemang, stänger dörrar i stället för att öppna dem, och är inte uppdaterade på de nya digitala verktygen.
Tora Färnström betonar vikten av att utveckla den digitala kompetensen, inte bara när det gäller att informera, utan framförallt när det gäller att använda de interaktiva kanalerna till att skapa virala gemenskaper.
Men om den digitala utvecklingen är så viktig – varför satsar ni då på en bok?
– Ha, ha, ja, det är ju en bra fråga. Boken är ABF:s inspel i debatten för att stärka folkrörelserna för framtiden. Vi har redan arrangerat föreläsningar utifrån bokens innehåll, och tanken är att sprida innehållet i studiecirkelverksamheten, men även viralt.
I Tora Färnströms eget bidrag till boken, kapitlet Klass i förändring, betonar hon att det inte handlar om de gamla eller de nya folkrörelserna, utan om både och.
– Man behöver jobba på både lång och kort sikt. Man måste uppskatta värdet av byråkrati, av den kontinuitet som ger en demokratisk plattform, men samtidigt välkomna de nya snabba folkrörelserna och hitta modeller för samarbete på det globala planet. Det behöver byggas broar mellan det digitala och det analoga livet, säger hon.
Hon tar också upp nykterhet som en förutsättning, vid sidan av utbildning och arbete, för att kunna vara det hon kallar ”en funktionell medborgare”:
– Nykterhet är en del i att kunna klara av att delta i samhällsprojektet. Det är lika viktigt som det var för hundra år sedan, nykterhetsrörelsen är fortfarande relevant.