I torsdags lämnade den särskilda utredaren för samsjuklighets-utredningen, Anders Printz, sitt betänkande till regeringen. Hans uppdrag var att föreslå hur insatserna kan samordnas för personer som samtidigt har psykiatrisk diagnos och skadligt bruk eller beroende, så kallad samsjuklighet.
– Personer med samsjuklighet är ofta en mycket sårbar grupp, som behöver bra, och samordnat stöd, vård och behandling. Allt för många har inte fått det stödet utan fallit mellan stolarna. Så ska det inte vara, sade socialminister Lena Hallengren vid presskonferensen då hon tog emot utredningen.
En orsak till bristerna bedömer regeringen är att ansvaret är uppdelat mellan flera aktörer.
– Idag är ju huvudmannaskapet för behandling av skadligt bruk och beroende delat mellan kommunernas socialtjänst och regionernas hälso- och sjukvård. I utredningens uppdrag ingick därför att se över om det ansvaret ska samlas hos en aktör, sade Lena Hallengren.
Utredaren Anders Printz menar att samordningen måste öka, och att nuvarande ansvarsfördelning är alldeles för otydlig:
– Personer i behov av insatser hänvisas och avvisas. De söker hjälp på en psykiatrisk akutmottagning och hänvisas till beroendemottagningen. De söker till socialtjänsten och hänvisas tillbaka till hälso- och sjukvården. Det blir ett bollande fram och tillbaka för många i en väldigt utsatt situation.
Joar Guterstam, ordförande i Svensk förening för beroendemedicin, är mycket nöjd med utredarens förslag.
– Ska man lyfta fram något i utredningen så är det här det viktigaste: att inte hälso- och sjukvården ska kunna hänvisa till droganvändning som en anledning att inte ge psykiatrisk vård. Som det är idag har vissa regioner krav på alkohol- och drogfrihet i flera månader, i bland upp till ett halvår, för att ens få utrett om man kan få en plats i kön, säger han.
Då är inte problemet olika huvudmän.
– Det borde regionernas hälso- och sjukvård kunna förändra i närtid om de bara får tydliga direktiv.
Utredningen föreslår att all vård och behandling ska bli regionernas ansvar och regleras av hälso- och sjukvårdslagen. Sprutbytes-verksamheten ska bli obligatorisk för kommunerna. Anders Printz:
– Vi vill att sprutbytes-mottagningarna förvandlas till lågtröskel-mottagningar och kombinera skadereducerande åtgärder med andra hälsofrämjande insatser.
– Vi föreslår också ett program för mot stigmatisering och för ökat brukarinflytande, som vi anser att Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ska bedriva tillsammans. Vi föreslår också ökad tillgång på personliga ombud.
Förslagen har tagits fram tillsammans med de berörda.
– Vi har arbetat mycket tillsammans med personer som själva har samsjuklighet och deras anhöriga. Med det perspektivet ser man hur samhällets insatser ser ut och vilka behov de berörda har.
Joar Guterstam är nöjd med hela utredningen, även om han poängterar att han inte hunnit sätta sig in i alla detaljer.
– I föreningen är vi väldigt positiva till förslagen i utredningen. En del går att känna igen från missbruksutredningen som kom för tio–femton år sedan, men det här är en vidareutveckling av förslagen. De har tagit hänsyn till olika gruppers behov och lagt vetenskapligt förankrade förslag. Det är väl avvägt och många intressanta förslag.
Utifrån behoven som utredningen har identifierat har tio mål fastställts :
- Tidig hjälp
- Stöd och vård som är lättillgänglig
- Tillgång till fungerande behandling
- Stöd och vård som hänger ihop som en helhet.
- Inte bli utestängd från vård och stöd
- Bli lyssnad på och behandlad med respekt
- Bli stärkt i min egen förmåga
- En fungerande vardag och ett meningsfullt sammanhang
- En person som följer med hela processen
- Stöd till nätverket.
Anders Printz poängterar att det är en stor reform som föreslås och att det därför måsta få ta tid att genomföra den. Han föreslår att det får gå två år från beslut till reformen träder i kraft, och att det ska finnas statliga stimulansmedel under en femårsperiod.
– Det ska också finas en nationell stödstruktur för kommuner och regioner.
Han räknar med att ungefär hälften av dem som har skadligt bruk eller beroende också har en psykiatrisk problematik.
– Då landar vi på ungefär 250 000 personer. Sedan handlar det ju inte om att alla ska omfattas av samtliga föreslagna åtgärder.
Betänkandet, som går under namnet Från delar till helhet – en reform för samordnade behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet SOU 2021:93, finns att läsa på regeringens webbplats.