Oenig riksdag

Nu ska alkoholpolitiken utvärderas

En utvärdering av alkoholpolitiken har röstats igenom av en oenig riksdag. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet reserverade sig.

Att narkotikapolitiken ska utvärderas är väl känt vid det här laget. Att det nyligen beslutats att alkoholpolitiken ska genomgå en liknande utvärdering har nog inte lika många ha noterat.

Det var den 17 februari som riksdagen behandlade socialutskottets betänkande 2021/22:SoU10 om alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor. Riksdagen röstade då igenom socialutskottets förslag om att en utvärdering av alkoholpolitiken ska genomföras:

”Utskottet anser att regeringen bör genomföra en bred utvärdering av alkoholpolitiken. En bred och gedigen utvärdering behövs för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning de alkoholpolitiska målen nås. Riksdagen bör ställa sig bakom det som utskottet anför och tillkännage detta för regeringen.”

Ursprunget till förslaget är främst en motion från en grupp moderata riksdagsledamöter om att alkoholpolitiken skulle utvärderas:

”En bred och gedigen utvärdering behövs för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning vi når dagens alkoholpolitiska mål. En bred utvärdering är, menar vi, nödvändig för möjligheten att utveckla alkoholpolitiken utifrån såväl ett folkhälso- som näringsperspektiv.”

”Den svenska politiken är väl förankrad och fyller sin funktion.”

Kristina Nilsson (S), Ann-Christin Ahlberg (S), Mikael Dahlqvist (S), Karin Rågsjö (V), Yasmine Bladelius (S), Dag Larsson (S), Margareta Fransson (MP) och Barbro Westerholm (L).

Det var inget enigt utskott som lade fram förslaget. Såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet reserverade sig med motiveringen att den svenska politiken är väl förankrad och fyller sin funktion, vilket den minskande totalkonsumtionen, minskade berusningsdrickandet och att färre unga dricker alkohol är tydliga tecken på.

Stödet från Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna räckte dock för att få igenom förslaget i riksdagen. 

– För oss kristdemokrater är det viktigt att följa upp och säkerställa att den politik som förs inom olika områden är effektiv och bidrar till att nå uppsatta mål. För två år sedan beslöt en enig riksdag att utvärdera narkotikapolitiken för att säkerställa att den är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering. Med tanke på att vi bedömer att det finns delar också inom alkoholpolitiken som kan förbättras, inte minst inom det preventiva arbetet och för att stödja barn som far illa när vuxna dricker alkohol, så menar vi att det är rimligt att även se över och utvärdera alkoholpolitiken, skriver Pia Steensland, KD, i ett mejl till Accent.

”Vi får mer och mer bevis för att WHO:s tre ”best buys”, höja priset, begränsa tillgänglighet och marknadsföring, är de mest effektiva och kostnadseffektiva åtgärderna.

Carina Ferreira-Borges, WHO.

Även om Kristdemokraterna har rätt i sin bedömning att mycket kan bli bättre så är ändå alkoholpolitiska åtgärders effektivitet för folkhälsan redan genomlysta av forskare världen över och väl kända.

– Vad gäller alkohol vet vi vad som fungerar. Befolkningsåtgärder som ingriper för att reglera marknaden är de mest effektiva för att minska alkoholrelaterade skador. Vi får mer och mer bevis för att WHO:s tre ”best buys”, höja priset, begränsa tillgänglighet och marknadsföring, är de mest effektiva och kostnadseffektiva åtgärderna, säger Carina Ferreira-Borges, programchef för alkohol och olagliga droger på Världshälsoorganisationens, WHO, Europakontor i Köpenhamn, i en tidigare publicerad artikel i Accent.

Och risken finns att det inte blir de förbättringar ur folkhälsoperspektivet som Pia Steensland hoppas på, utan att det istället blir näringslivet som får se sina önskemål förverkligas. Världens samlade alkoholforskning imponerar nämligen inte på Moderaterna som i sin motion i stället hänvisar till den hårt kritiserade rapporten, Synd och skatt, som nationalekonomen David Sundén skrivit för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomis räkning. 

I den hävdar David Sundén att svensk alkoholpolitik fungerar dåligt, att monopolet bör avskaffas och marknaden avregleras. Att sänka skatten, avskaffa monopolet och avreglera marknaden, det vill säga avskaffa de mest effektiva åtgärderna för att begränsa tillgängligheten, skulle dock öka konsumtion och skador och vara uselt för folkhälsan. Inkomsterna för enskilda näringsidkare skulle öka, men för samhället i stort är det en dålig affär.

Inte bara ska en utvärdering av alkoholpolitiken som helhet göras. Riksdagen tog samtidigt beslut om att reglerna för serveringstillstånd ska ses över, i syfte att göra dem enklare. Ett krav som länge framförts av branschorganisationen Visita och som även fått stöd av Tillväxtverket i en rapport som fick hård kritik av IOGT-NTO:s dåvarande ordförande Johnny Mostacero.

– Jag vill understryka att alkohol inte är vilken vara som helst och därför är det problematiskt att Tillväxtverket går branschorganisationen Visitas ärenden genom att ge sig in på ett område där det finns en alkohollagstiftning som, vad de än säger,  måste anses som tydlig, säger han.

Hela nio riksdagsmotioner föreslog i höstas att kravet på eget kök i anslutning till serveringslokalen för att få serveringstillstånd skulle tas bort. Det var dock inget som fick stöd av majoriteten i socialutskottet. Utskottets förslag var därför att motionerna skulle avslås. Ledamöter från SD, M, L och C reserverade sig dock och fick gehör för det av riksdagen.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer