Förväntningarna på den nya ANDT-strategin (ANDT står för alkohol, narkotika, dopning och tobak) var stora. Delvis för att Gabriel Wikström låtit förstå att den skulle vara som den gamla – fast ambitiösare. Därför blev besvikelsen så mycket större när regeringen presenterade sitt förslag i början av februari. ”Saknar substans” och ”en klar försämring jämfört med tidigare”, var några av omdömena.
Vid en paneldiskussion under Almedalsveckan – med den lite spetsiga rubriken ANDT-strategin – finns den? – arrangerad av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, kom det fram att kritiken kvarstår.
– Samtalet under seminariet var klargörande. Svagheterna i strategin blev tydliga. Den är oprecis och saknar mål om sänkt totalkonsumtion och hur man ska skydda barnen. Det är bra att man har som mål att minska medicinska och sociala skadeverkningar av alkohol, men man talar ju inte om hur man ska få dem att minska, säger Gunborg Brännström, som representerade Alkoholpolitiskt forum i panelen, efter paneldiskussionen.
Även CAN:s direktör Håkan Leifman är kritisk.
– Strategin är för vag, för oprecis, för allmänt hållen. Den är mer en folkhälsostrategi än en ANDT-strategi, sade han under panelsamtalet.
Folkhälsominister Gabriel Wikström, som är ansvarig för strategin, svarade att tanken var att strategin skulle hållas på en strategisk nivå och inte vara för detaljerad. Han sade också att målet att minska totalkonsumtionen kvarstår.
Gunborg Brännström efterlyser en satsning på tillgångsbegränsning och ifrågasätter att så mycket är underförstått.
– Tillgångsbegränsning är det vi vet fungerar, men det sägs inte ord om det i strategin. Man kunde ju tänka sig att det stod något om priser till exempel, men enligt Gabriel Wikström har vi så lång erfarenhet av tillgångsbegränsning så det behöver inte sägas, precis som när det gäller målet att sänka totalkonsumtionen. Men hur ska man veta det? Extra märkligt blir det ju när man i samma strategi kan ha mål både för konsumtion och pris när det gäller tobak, säger hon.
Emma Henriksson (KD), ordförande i Riksdagens socialutskott, uttryckte under panelsamtalet oro för att målet att barnen ska skyddas tagits bort.
– När det inte finns något konkret mål är det stor risk att viktiga frågor inte följs upp, sade hon.
Även Gunborg Brännström undrar hur det ska gå till.
– Gabriel Wikström säger att barnperspektivet ska genomsyra allt. Det blir en utmaning för dem att följa upp något som ska genomsyra en hel strategi. Hur gör man det? undrar hon.
Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, är däremot positiv till strategin.
– Vi är ganska nöjda. Den gamla strategin var på upphällningen. Vi som samordnande myndighet får till uppgift att ta fram och följa upp handlingsplaner och se till att det inte blir några vita fläckar. Det tidigare arbetet var för splittrat. Jag tror vi kan få till en större tydlighet, säger han.
Johan Carlson menade också att ANDT-frågan måste bli en del av folkhälsoarbetet.
– Det här får inte bli ett eget stuprör, utan måste integreras med hela folkhälsoarbetet. Uppföljningsarbetet i dag är för tungt och spretigt. Vi jobbar för fullt med detta och kommer att signalera till övriga aktörer hur det ser ut, säger han.
Håkan Leifman kommenterade att det för honom låter som om ANDT-frågan nu kommer att bli lägre prioriterad.
Från publiken kom en fråga om inte ministern nu lägger all makt hos Johan Carlson på Folkhälsomyndigheten.
– Det är snarare så att Johan Carlsons ansvar har ökat, svarar Gabriel Wikström.
Även Socialstyrelsens representant i panelen, Beatrice Hopstadius, uttalade sig positivt om strategin.
– Jag tror att vi kan bidra med hur man bygger upp strukturer och samarbeta bra med Folkhälsomyndigheten, sade hon.
Från lokalt håll uttrycktes dock oro inför framtiden.
– Vi som arbetar lokalt som folkhälsosamordnare kan inte nöja oss med kunskapssammanställningar, vi behöver konkreta råd, sade en i publiken.
Gunborg Brännström förstår oron.
– Folkhälsomyndigheten ser som sin uppgift att samordna myndigheter på nationell nivå och svara för uppföljning. Det är tydligt att man kommer att satsa mindre på stöd för utveckling på lokal nivå. De har klippt hela det nätverk som fanns med ANDT-samordnarna i varje län. Johan Carlson säger att de inte har resurser att åka runt i 290 kommuner, men det har de ju aldrig gjort. Det är samordnarna på länsnivå som behöver deras stöd.
– De har också lagt ner studentsatsningen och Tänk om, en kampanj som fick 230 av landets kommuner att mobilisera mot langning, säger hon.
I panelsamtalet utryckte Gunborg Brännström också oro över att varken civilsamhället, arbetslivet, socialtjänsten eller medias roll nämns i strategin.
– Det är inte politikens roll att tala om vad organisationerna ska göra. Ju mer detaljerad man är ju svagare blir man i det som inte finns med där. Jag tror att det är styrkan i den här strategin, svarar Johan Carlson.
Gabriel Wikström betonade dock att civilsamhällets insatser är oerhört viktiga i det fortsatta arbetet, i människors vardag, och i de verksamheter som bedrivs, och för opinion.