Klyftorna i psykisk hälsa och alkoholvanor mellan sexuella minoriteter och heterosexuella består. Det är slutsatsen från en ny långsiktig studie vid Åbo Akademi, som med data från 2006 till 2022 visar att personer som identifierar sig som homo-, bisexuell eller annan minoritet fortfarande rapporterar mer ångest, depression och alkoholbruk än heterosexuella.
– Trots att samhället tagit flera steg för att förbättra livskvalitén för sexuella minoriteter så ser vi att det finns en skillnad i mental hälsa. Det skulle kunna handla om att sexuella minoriteter fortfarande upplever negativa attityder och ojämlikhet, säger Marianne Källström, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Studien bygger på fyra större enkäter. Vid varje mättillfälle uppgav personer i sexuella minoriteter fler symtom på depression och ångest, mer alkoholbruk och större upplevelser av stress eller oro relaterad till sin sexualitet. Samtidigt visar resultaten att även hos heterosexuella ökar psykisk ohälsa över tid, och alkoholbruk sjunker för båda grupper — men gapet mellan grupperna kvarstår oförminskat.
Studien visar också att alkoholkonsumtionen generellt minskat under perioden. Men personer i sexuella minoriteter angav fortfarande att de dricker mer än genomsnittet vid varje mätpunkt.
Forskarna bakom studien lyfter fram teorin om minoritetsstress som en stark förklaring. Social diskriminering, negativa attityder, rädsla för att bli utsatt och en ständig medvetenhet om att avvika från normen, tillsammans med eventuella trauman i barndomen skapar en sårbarhet för psykisk ohälsa hos många i sexuella minoriteter.
– Det är slående att avståndet inte minskat trots att samhället gjort stora framsteg för rättigheter och accepterande, säger Ida Perdersen från Åbo Akademi.