Sedan Finland, Island, Norge och Sverige tvingades att avveckla monopolen på produktion, import, export och partihandel i samband med EES-förhandlingarna år 1994 har en mängd privata aktörer dykt upp på alkoholområdet. Målet att hålla vinstintressen borta har delvis fallit. Det märks inte minst på att de kvarvarande detaljhandelsmonopolen ständigt utmanas.
Sverige
Systembolaget är ett populärt bolag med stort stöd bland allmänheten.
– Förtroendet för Systembolaget är starkt, både hos kunder och politiker.
På en rak fråga vill 77 procent av svenskarna att Systembolagets ensamrätt består, säger Lennart Agén, presschef på Systembolaget.
I det läget är det inte troligt att ett förslag att avskaffa monopolet skulle läggas. Hotet kommer i stället från uppfinningsrika aktörer som undergräver monopolets ställning. Ett exempel är de återkommande förslagen om att tillåta gårdsförsäljning, som oftast formuleras som att vingårdar i Sverige ska få sälja vin till besökare. Det kan låta harmlöst, men eftersom EU inte tillåter att man gynnar inhemska produkter måste i så fall även producenter från andra EU-länder få sälja sina varor. Inte heller går det att begränsa rätten att sälja till små gårdar, eftersom det i så fall diskriminerar de stora alkoholproducenterna.
Ett annat exempel är internetvinhandlare som förmedlar inköp av alkohol från utländska bolag. Gränsen mellan laglig och olaglig verksamhet är hårfin och svårbegriplig för såväl jurister som politiker och allmänhet.
Båda företeelserna kan leda till att EU-domstolen anser att Sverige har upphävt monopolet. Följden blir då att andra än staten får rätt att öppna butiker.
– Det behövs ett helhetsgrepp i alkoholpolitiken som även omfattar gårdsförsäljning, distanshandel och alkoholreklam, säger Lennart Agén.
Om Sveriges alkoholmonopol
Startår: Systembolaget grundades 1955.
Antal butiker: 436 butiker finns i alla 290 kommuner, plus 473 ombud.
Alkoholkonsumtion: 9,2 liter årligen per invånare över 15 år.
Folkmängd: 9 593 000.
Färöarna
Färöarna har det yngsta monopolet av de nordiska länderna. Rúsdrekkasøla Landsins grundades 1992. Trots att Färöarnas monopol är relativt nytt är också det ifrågasatt.
– Det kommer politiska förslag i den riktningen. Nuvarande näringsministern föreslog när han var i opposition att vin och öl skulle få säljas i butikerna, men förslaget gick inte igenom. Nu är han min chef. Vi är placerade under näringsdepartementet, säger Rógvi Andrias Fossádal, vd för Rúsdrekkasøla Landsins.
Stödet bland befolkningen är relativt stort.
– Folk är nöjda med utbudet och servicen, säger han.
Även om Rógvi Andrias Fossádal anser att det fungerar ganska bra så tycker han ändå att det är problematiskt att monopolet är placerat under Näringsdepartementet.
– Näringsdepartementet får inte del av intäkterna av alkoholförsäljningen. De stannar hos finansdepartementet. Inte heller behöver de ta ansvarar för de högre kostnader som hälsodepartementet drabbas av om konsumtionen ökar, säger han.
Just nu görs en översyn av alkoholpolitiken.
– Det blir ingen förändring av alkohollagen, utan en ny strategi. Något akut hot mot monopolet handlar det inte om just nu, säger Rógvi Andrias Fossádal.
Om Färöarnas alkoholmonopol
Startår: Rúsdrekkasøla Landsins har funnits sedan 1992 och ersatte då det gamla ransoneringssystemet.
Antal butiker: 7. Därtill kommer att de två lokala bryggerierna säljer öl upp till 5,8 procent i flera egna så kallade outlets.
Alkoholkonsumtion: 6,4 liter årligen per invånare över 15 år.
Folkmängd: 48 574.
Finland
Även det finska monopolet är satt under press. Nyligen föreslog regeringen att procenthalten på de drycker som får säljas i livsmedelsbutikerna ska höjas från nuvarande 4,7 till 5,5.
– Det föreligger inget direkt hot mot monopolet, men man håller på med en helhetsreform av alkohollagstiftningen. Det finns ett starkt tryck att öka procenthalten på de drycker som får säljas i livsmedelsbutikerna. Man har talat om nivåer på 7 eller 8,5 procent, säger Tomas Karlsson, forskare vid det finska nationella institutet för hälsa och välfärd.
Då skulle det att bli möjligt att köpa vin i matbutikerna.
– Det skulle underminera monopolets trovärdighet och på sikt hota monopolets existens, säger han.
Enligt Thomas Karlsson använder de som vill driva igenom förändringen sysselsättningen som argument.
– Retoriken går ut på att de vill främja möjligheten för små bryggerier att nå ut med sina produkter, säger han.
Enligt en årlig opinionsundersökning tycker dock 80 procent av befolkningen att de nuvarande restriktionerna är bra eller att de borde utökas. 90 procent anser att starksprit endast ska få säljas på Alko, och över 60 procent att detsamma ska gälla vin och starköl.
Om Finlands alkoholmonopol
Startår: Alko har funnits sedan 1932.
Antal butiker: 352 plus 96 ombud.
Alkoholkonsumtion: 12,3 liter årligen per invånare över 15 år.
Folkmängd: 5 439 000.
Norge
I Norge är bilden ungefär densamma som i de övriga länderna.
– Vinmonopolet är inte direkt hotat. Stödet för norsk alkoholpolitik och Vinmonopolet är stark, både i befolkningen och bland politikerna i Stortinget. Samtidigt är det, som i Sverige, en del indirekta hot, svarar Vinmonopolets kommunikationsdirektör Halvor Bing Lorentzen.
Det viktigaste anser han vara att monopolet tappar marknadsandelar till andra försäljningskanaler.
– Främst gäller det taxfree-handel på färjor och flygplatser, som nu står för 15 procent av den alkohol som norrmännen konsumerar, och gränshandel, speciellt mot Sverige där tio procent av alkoholen kommer ifrån. Med minskade marknadsandelar reduceras Vinmonopolets relevans och legitimitet. Våra kunder är väldigt nöjda med oss. Vi toppar förtroendeundersökningar i Norge, men allt färre handlar av oss. Det kan bli en utmaning, säger han.
Andra hot är desamma som i Sverige.
– I Norge har vi också en utmaning med gårdsförsäljning och i dag (29 april) öppnas möjligheten att sälja cider, mjöd och fruktvin från gårdar. Även i fortsättningen kommer det att vara förbjudet att sälja starköl, vin och sprit från gårdar, men vi kan inte bortse ifrån att det på sikt kan skapa tryck på att även få sälja starköl.
Han underskattar inte heller dem som vill få möjlighet att sälja alkohol.
– Även om cider, mjöd och fruktvin säljs i små volymer på Vinmonopolet så ser vi ett potentiellt hot i att kreativiteten kan blomstra i produktionen av dessa produkter och att volymerna kan öka. Utmaningen med internetförsäljning har vi inte på samma sätt som i Sverige eftersom lagstiftningen ser lite annorlunda ut.
Om Norges alkoholmonopol
Startår: Vinmonopolet har funnits sedan 1922.
Antal butiker: 306.
Alkoholkonsumtion: 7,7 liter årligen per invånare över 15 år.
Folkmängd: 5 084 000.
Danmark
Danmark har inget alkoholmonopol, varför landet inte är med i den här artikeln.
Källa gällande alkoholkonsumtion: WHO:s rapport ”Global status report on alcohol and health 2014”.