Under påskhelgen meddelade Globala fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria att det nyligen ingångna avtalet, som Accent skrivit om tidigare, med Heineken suspenderas sedan det kommit till fondens kännedom att Heineken använder så kallade ölflickor i sin marknadsföring.
– Vi ser mycket allvarligt på dessa anklagelser och har uppmanat Heineken att granska sin verksamhet och vidta åtgärder för att skydda kvinnor för att utnyttjas sexuellt och utsättas för hälsorisker. Vi suspenderar partnerskapet tills Heineken vidtagit lämpliga åtgärder för att lösa problemen, säger Peter Sands, vd för Globala fonden, i ett pressmeddelande.
Øystein Bakke, seniorrådgivare i den norska biståndsorganisationen FORUT som ägs av norska IOGT-rörelsen och som är en av dem som engagerat sig för att stoppa avtalet, tycker att det är bra att avtalet läggs på is, men är besviken på anledningen.
– Vi hade ju helst sett att man avslutat hela saken och inte på grund av en hur Heineken agerat i det här fallet utan på grund av alkoholens roll för spridning av sjukdomar som tuberkulos och hiv/aids, säger han.
Han hoppas att detta bara är ett första steg.
– Jag väljer att se det så, och att det ska leda till att Globala fonden helt drar sig ur samarbetet så småningom. Det har ju blivit en del protester mot Globala fonden på grund av avtalet och nu kom boken om Heinekens agerande i Afrika ut i Nederländerna och satte ytterligare press, säger han.
Boken Øystein Bakke syftar på är Heineken in Afrika av Olivier van Beemen som har väckt debatt i Nederländerna och bland annat lett till att några parlamentariker ställt frågor till regeringen om Heinekens agerande och vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att stoppa framfarten.
Skandalerna stannar inte vid att kvinnor utnyttjas i marknadsföringssyfte. Enligt European Centre for Monitoring Alcohol Marketing, Eucam, har Heineken också fått 6,6 miljoner euro av Nederländernas biståndsmedel för att driva projekt i flera afrikanska länder.
I Etiopen har Heineken fått 1,3 miljoner euro av nederländska skattemedel för att köpa upp två statliga bryggerier. Genom uppköpet kontrollerar Heineken nu 30 procent av den etiopiska ölmarknaden. Trots den ökade försäljningen betalar Heineken nu mindre skatt än tidigare. Bolaget betalar också mindre i arbetsgivaravgifter eftersom de sparkade 699 etioper.
Enligt Eucam har en expert från IMF kallat resultatet av den nederländska biståndsinsatsen för en lose–lose–win situation. Förlust för etiopiska staten, förlust för personalen och vinst för Heineken. Avtalet mellan Heineken och Globala fonden ledde till en lång rad protester.
– Flera har uttryckt sin tacksamhet för att Norge och Sverige varit så tydliga i frågan, säger Øystein Bakke och tillägger att IOGT-international har gjort en stor insats för att samordna protesterna.
Även enskilda personer har protesterat på olika vis. Efter tillkännagivande av samarbetet skriver Robert Marten, London School of Hygiene and Tropical Medicine, och Ben Hawkins, från samma skola samt University of York, i en blogg: ”Industrins produkter dödar mer än 3,3 miljoner människor varje år och internationella alkoholföretag har bevisligen manipulerat bevis om deras produkters skadeverkningar. Sett ur den synpunkten förefaller det ytterst tveksamt att någon hälsoorganisation skulle inleda ett samarbete eller partnerskap med alkoholindustrin, men ändå är det precis vad Globala fonden har beslutat att göra.”
Vill du läsa mer om alkohol och andra droger? Prenumerera kostnadsfritt på Accents nyhetsbrev och få veckans nyheter direkt i din mejlbox:
»