Droglabb

En dag på droglabbet

Pulver, tabletter, kapslar, vätskor och växter – i alla upptänkliga former kommer droger till Nationellt forensiskt centrum i Linköping. Här testas polisens beslag av misstänkt narkotika.

När polisen hittar något som de tror är narkotika gör de en anmälan om misstänkt brott. Den åklagare eller polis som utses till förundersökningsledare ger Nationellt forensiskt centrum, NFC, i uppdrag att ta reda på om det är narkotika och vilken sorts narkotika det är. NFC testar också om någon person kan knytas till beslaget eller om ett beslag kan kopplas ihop med ett eller flera andra.

– När beslaget kommer till oss hamnar det först i diariet där det läggs i mappar. Mapparna sorteras sedan av oss till rätt arbetsflöde. Vi kollar att följesedeln stämmer med innehållet och sorterar in mapparna i lådor efter typ av ärende, säger Margareta Skarp Runtegen som är forensisk laborant på NFC.

I materialrummet doftar det av växtdelar, inte friskt som hö utan mer som förmultnande växter.

– Det är cannabis som luktar, säger Margareta Skarp Runtegen.

Väggarna är täckta av hyllor fyllda med hängmappar. Etiketterna ger information om vad som ska placeras i lådan: cannabisharts, vätskor (GHB), tabletter, kapslar, blomställningar, pulver och så vidare. Vad mappen innehåller styr vem som tar sig an den.

– Vi har jobbat på att effektivisera vårt arbete i tio år. Nu arbetar vi på ett flödesbaserat sätt, där alla bidrar med sin bit. Vi specialiserar oss mer och mer för att bli duktigare på det vi gör. Det har kortat handläggningstiderna så att 80 procent av ärendena går härifrån på tio dagar och hälften går ut på fem dagar, säger Anna Stenfeldt Hennings, chef för sektionen för droganalys.

En viktig del i det nya arbetssättet är att de enkla ärendena alltid prioriteras.

– Det var svårt till en början. De flesta tänker att man ska ta de mest komplicerade först, men när vi gjorde tvärtom och började med de enklaste fick vi undan många ärenden snabbare och fick mer tid för de svårare, säger Anna Stenfeldt Hennings.

Margareta Skarp Runtegen tar sig an en mapp som innehåller tre påsar vitt pulver, en påse med kapslar och en påse med små rosa tabletter i form av den populära tecknade figuren Hello Kitty.

– Hello Kitty-tabletterna är ecstasy och det där är troligen amfetamin, säger hon och pekar på en av påsarna där det vita pulvret klumpat ihop sig.

Margareta Skarp Runtegen, forensisk laborant på NFC. Foto: Eva Ekeroth
Margareta Skarp Runtegen, forensisk laborant på NFC. Foto: Eva Ekeroth

Margareta Skarp Runtegen har arbetat på NFC i 15 år. Hon ser amfetamin så gott som varje dag och kan nästan alltid avgöra med blotta ögat om ett vitt pulver är amfetamin eller något annat.

– Om jag skulle få svar att det här inte är amfetamin skulle jag tro att analysen var fel och göra om den. Pulvret i de andra påsarna kan vara glukos som skulle användas för att blanda ut amfetaminet, säger hon.

Hon häller ut det misstänkta amfetaminet på en våg för att kontrollera att mängden stämmer med vikten som angivits på beslaget.

Innehållet visar sig väga drygt 75,1 gram. Vikten överförs direkt från vågen till datorn.

– På så sätt undviker vi inmatningsfel, förklarar Margareta Skarp Runtegen.

Hon tar en liten mängd pulver ur påsen och häller ner i ett litet provrör som hon märker med en streckkod. Provet lämnas till upparbetningslaboratoriet där laboranten Suzan Hannouche tar emot det och placerar röret i en robot.

Alla prover upparbetas i vatten, ammoniak och ett lösningsmedel. Därefter flyttas de till en gaskromatograf. Där går alla preparat först igenom en snabbscreening.

– På åtta minuter screenar vi för över 1 000 preparat. Det är inte bara narkotika utan även till exempel koffein, säger Margareta Skarp Runtegen.

När resultatet är klart skriver hon in det i NFC:s ärendesystem där hon också beskriver materialet – i det här fallet som ett ”vitt pulver”. I svaret som skickas till uppdragsgivaren anges om preparatet är narkotika eller hälsofarlig vara, och om förstörandelagen kan tillämpas.

– Om det till exempel är en hälsofarlig vara kan vi skriva att det här är en substans som påminner om ett narkotiskt preparat och att förstörandelagen kan användas, säger hon.

Förstörandelagen ger polis och tull rätt att förstöra beslagtagna material som liknar narkotika om det kan antas att de är avsedda att användas i berusningssyfte, och om de kan vara aktuella för klassning framöver.

Om inte den första screeningen ger något resultat görs en ny kompletterande analys.

En del ärenden skickas sedan vidare till andra sektioner inom NFC för till exempel fingeravtrycks- eller DNA-undersökning.

– Ofta kommer ärendena först hit. Är det inte narkotika så kanske inte något brott har begåtts och då är det bra om vi inte har gjort andra analyser i onödan. Men förvånansvärt ofta är det narkotika i de misstänkta beslagen. Poliserna är duktiga, konstaterar Anna Stenfeldt Hennings.

Cannabis är den vanligaste drogen, 45 procent av beslagen som NFC får in är cannabis. Den förekommer både i form av marijuana, som är torkade delar av växten, och hasch som är växtkåda torkad till kakor. Marijuana är den form som förekommer oftast.

– Det har skett en stor förändring sedan jag började här för 18 år sedan. Då var det hela växten som kom in, nu är det ofta bara blomställningarna. Växtförädling och odlingsmetoder har gjort att odlarna har råd att bara sälja de bästa delarna, säger Anna Stenfeldt Hennings.

Marknaden förändras hela tiden.

– Spice ser vi knappt alls längre, men illegala läkemedel ökar och utgör omkring 20 procent av det vi får in. Amfetamin är en klassisk drog som minskar och nu är nere i cirka 14 procent. 3–4 procent är kokain och ännu lite mindre andel är heroin, säger Anna Stenfeldt Hennings.

Den absoluta majoriteten av de illegala läkemedlen är bensodiazepiner, den grupp sömn- och lugnande medel som Valium, Stesolid och Rohypnol tillhör. Det kan handla om läckage från fabriker eller patienter som säljer sin medicin, men vanligast är olagliga kopior.

– En del är så skickligt gjorda att de är svåra att skilja från äkta vara, säger Margareta Skarp Runtegen.

En annan drog som blivit allt mer sällsynt är färsk kat.

– Det är ingen vanlig drog, men när den förekommer är den numera torkad, säger Anna Stenfeldt Hennings.

Efterfrågan på NFC:s tjänster varierar beroende på polisens prioriteringar.

– I höstas var det en nedgång när migrationen kom i fokus, men sysslolösa har vi aldrig varit, säger Anna Stenfeldt Hennings.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer