Johar Bendjelloul om sin bror: Han är fortfarande med mig

Dagen efter att hans bror tog sitt liv bestämde sig Johar Bendjelloul för att sluta dricka alkohol. "Mitt livs bästa beslut", säger han.
 Det skiljde bara två år mellan bröderna Bendjelloul, och de stod varandra väldigt nära. ”Det är lätt hänt att människor bleknar bort, och det vill jag verkligen inte.” Foto: Per Kristiansen

Sju år har gått sedan hans lillebror gick bort. Den eftermiddagen var det som om Johar Bendjelloul även förlorade en del av sig själv. Smärtan, tror han, kommer aldrig någonsin att gå över.

– Jag hade en annan slags lätthet i sinnet tidigare, som jag tror att jag aldrig får tillbaka. Den versionen av mig har liksom avlidit och jag minns knappt vem jag var innan. Jag tror jag är mer tyngd nu för tiden, och det må vara tragiskt, men det är sådant livet är, säger han.

Nyheten om att hans lillebror Malik Bendjelloul – endast 36 år gammal – hade tagit livet av sig, slog ner som en bomb. Inte bara hos Johar Bendjelloul och den övriga familjen. Självmordet blev en världsnyhet och förbryllade många: Hur kunde någon så framgångsrik, med hela livet framför sig, också vara så olycklig?

Bara ett år tidigare hade Malik Bendjelloul nämligen tagit emot det finaste pris en filmskapare kan få, en Oscar, för dokumentärfilmen Searching for Sugar Man.

Idag orkar Johar Bendjelloul inte ens titta på gamla videor eller foton av sin bror, det gör för ont. Samtidigt vill han fortsätta att minnas och levandegöra honom.

– Han är fortfarande med mig väldigt mycket. Det är lätt hänt att människor bleknar bort, och det vill jag verkligen inte. Därför känner jag att jag måste fortsätta att tala om honom, och anstränga mig för att tänka på Malik, lite varje dag.

På språng i radiohuset i Stockholm, Johar Bendjellouls arbetsplats. Foto: Per Kristiansen.

Det skiljde bara två år mellan dem och de stod varandra väldigt nära – ända sedan barndomen i Ängelholm, där de ständigt byggde fantasivärldar tillsammans. Det var ett ständigt flöde av lekar och tävlande under uppväxten, berättar Johar Bendjelloul.

När båda senare bestämde sig för att flytta till Stockholm odlade de parallella karriärer inom medie- och filmbranschen. Malik Bendjelloul jagade storebroderns framsteg – och passerade honom med råge när han fick Oscarstatyetten.

Johar Bendjelloul visste att brodern varit deprimerad en tid. Men att det skulle sluta som det gjorde var en oerhörd chock. Den omedelbara krisreaktionen blev att dämpa smärtan med alkohol.

– Samma dag drack jag all sprit jag hade, bara för att kunna sova. Det var den bedövning som fanns till hands. För jag visste hur bra smärtlindring det var – på kort sikt. Den jämnar ut kanterna, skapar lugn i kaos. Men på längre sikt visste jag att ”det här blir aldrig bra”, säger han.

– Jag insåg att ”det här är en farlig tid i mitt liv”.

Dagen därpå fattade han ett drastiskt beslut: Att tvärt sluta dricka alkohol. Ett val som sedan dess kommit att forma stora delar av hans liv.

– Jag tvivlade inte en sekund. Det var en väldigt stark ingivelse: ”Om jag inte gör det kommer jag gå under”. Jag kunde se framför mig hur jag skulle bedöva mig varje kväll. Jag behövde någon typ av drog för att stå ut med det fruktansvärda som inträffat.

”Drogen” han valde blev löpning. Varje morgon snörde han på löparskorna, 40 dagar i sträck efter tragedin.

– Det låter så hurtigt, men det gav mig något slags lugn, och massor av endorfiner. Dessutom fick det mig att fokusera på att äta och sova bra också.

Egentligen hade Johar Bendjelloul haft ett växande obehag inför alkohol under en längre tid. Som programledare, idag på Ekot och tidigare på både SVT och P1-morgon, var han van vid att börja arbeta före gryningen. Och med väckarklockan ställd på 04.30 på morgnarna fanns det helt enkelt inte riktigt utrymme för festande eller alkohol.

Direktsändningar kräver dessutom total närvaro.

– Jag hade alltid tyckt att det varit roligt att dricka innan, men det blev mindre och mindre festande. Till slut kände jag att alkohol faktiskt är ett gift. Jag har inte tid att ägna en hel helg åt att kurera mig varje gång, säger han, och fortsätter:

– Dessutom fick vi barn. Och alkohol passar väldigt dåligt ihop med småbarn, på alla sätt. Man är inte så skärpt som man vill, och är trött dagen efter. Jag kände att jag inte mådde bra av alkohol.

Foto: Per Kristiansen.

Att inte bara han själv, utan även att allt fler unga väljer bort alkohol, ser han som enbart positivt. För, säger han, det är uppenbart att alkohol är ett enormt samhällsproblem, en destruktiv kraft, som bidrar till våld, psykisk ohälsa, död och brottslighet.

Samtidigt konstaterar han att en ny trend vuxit fram i Sverige: Att röka cannabis istället.

– Och det kanske inte är så lyckat. Men jag upplever att det generellt finns en större medvetenhet om hälsa och väl­mående idag. Jag tror nykterheten faller in i samma utveckling, där fler vill undvika socker, rött kött, och fett. Fler vill helt enkelt må bra nu för tiden och är mer måna om vad de stoppar i sig.

De senaste två månaderna har Johar Bendjelloul valt att berätta mer offentligt om hur sorgen efter broderns självmord drivit honom till att sluta dricka. Dels i SR:s Tankar för dagen, och dels i podden Värvet. Responsen har varit massiv.

– Det är uppenbart att det är ett ämne som slår an. Värvet-avsnittet blev ett av de mest lyssnade fick jag höra, och jag har fått massor av mejl och kommentarer från folk som säger att de delar samma upplevelser och känner igen sig.

”Det är som om folk alltid kräver en förklaring, som om man är ett mysterium som behöver lösas.”

Johar Bendjelloul

Som nykterist de senaste åren har han också fått nya insikter hur knepigt det kan vara att gå på fest och ständigt tvingas kungöra varför man avstår från promille i glaset.

– Man möts alltid av förvåning. Det är som om folk alltid kräver en förklaring, som om man är ett mysterium som behöver lösas. De undrar: är det något muslimskt? Har du haft problem? Kör du bil? Medan kvinnor får frågan om de är gravida. Det är väldigt intressant att många reagerar så.

Under fester har han noterat att det ofta uppstår ett ”askungeögonblick”, som Johar Bendjelloul kallar det. Det sker vanligen just vid midnatt – som i sagan – eller lite tidigare.

– Det är då man känner att man behöver gå hem, för det krävs en viss berusningsgrad för att stå ut. Det är rätt jobbigt att umgås med berusade personer när man inte är det själv. Det kan man ju fråga vilken polis, väktare eller krogpersonal som helst.

Istället har han lärt sig ett nytt knep på fest: Att powermingla. Han kommer tidigare, och tycker den bästa tiden för att snacka med folk är runt klockan 18–20.

Men framförallt har han insett hur mycket mer tid han får, när han slipper vara trött och ha baksmälla. Livskvaliteten har förbättrats avsevärt. Idag känns det fullständigt osannolikt att han någon gång kommer börja dricka på samma sätt igen.

– Det är en pigghet, en friskhet. En känsla av att man är gladare. Jag tycker det är ett fantastiskt uppköp! Jag tror beslutet att bli nykterist är en av de saker jag är mest nöjd och stolt över i livet faktiskt.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer