Anna Frej är ledamot i IOGT-NTO:s förbundsstyrelse med ett stort intresse för rörelsens hus.
– Jag är en extrem nostalginörd när det gäller gamla ordenshus. Jag är en av de som åker runt på ordenshusturné på min fritid och tittar på gamla hus.
Under 1900-talet kunde IOGT-NTO erbjuda nyktra mötesplatser runt om i landet tack vare sina lokaler. Men idag är det allt svårare att få de gamla husen att gå runt.
– Fastigheter är fortfarande oerhört viktigt för rörelsen. Jag ser det som en viktig framtidsfråga.
”Fastigheter är fortfarande oerhört viktigt för rörelsen. Jag ser det som en viktig framtidsfråga.”
Men för att få till hållbarhet måste man också tänka på den långsiktiga lönsamheten, menar hon.
– Vissa fastigheter vi har fungerar jättebra och går runt, medan andra inte gör det. En viktig del i att klara det ekonomiska har varit stödet för allmänna samlingslokaler som administreras av Boverket. Det gör att man klarar att renovera, bygga om, bygga nytt och i vissa fall även köpa nya fastigheter.
Själva aktiviteten i lokalerna kan också generera inkomster i form av aktivitetsstöd och hyror.
– Men det är mer och mer problematiskt att driva den här typen av hus som vi har haft. De står ofta tomma och hyresintäkterna kan vara svåra att få in om man är på fel plats geografisk.
Anna Frejs bedömning är att efterfrågan på möteslokaler är mindre idag än under 1900-talet. Hon menar att IOGT-NTO kan behöva titta på andra typer av lokaler i framtiden.
– Vi måste omstrukturera vårt fastighetsinnehav, från de här lokalerna som används för lite och som är svåra att få att gå runt. Snarare behöver man ha fastigheter som bär sig själva med andra intäkter.
Det skulle kunna handla om bostäder eller företagslokaler. Pengarna som mer kommersiella lokaler skulle generera skulle då kunna bekosta samlingslokalerna.
– Säg att man har ett hyreshus med samlingslokal i botten till exempel. Då skulle man kunna driva runt det på ett ekonomiskt oberoende sätt där man inte är beroende av bidrag för att genomföra renoveringar, säger hon.
– Men efterfrågan på samlingslokaler kommer aldrig helt att försvinna och det är också vår demokratiska plikt att vi ska tillhandahålla allmänna samlingslokaler.
”Allt det som människor före oss byggt upp under 143 år måste vi ta tillvara.”
Att ta väl hand om beståndet av fastigheter handlar också om att värna ett oberoende och förvalta ett arv.
– Vi kan inte sälja av våra hus och sen använda pengarna till att driva verksamhet i några år. Då har vi ju gröpt ur grunden som vi står på. Allt det som människor före oss byggt upp under 143 år måste vi ta tillvara. Det är en enorm förmögenhet som vi borde kunna investera om för att vara oberoende i 100 år till.
Att få till en förändring av fastighetsägandet ligger främst på de som äger fastigheter idag. De flesta av IOGT-NTO:s fastigheter ägs inte av förbundet utan av föreningar och distrikt.
– Det finns en beslutad ansvarsfördelning som är jättetydlig. Det är ägaren till respektive fastighet som ska ansvara för ägandet. Och när det blir försäljningar så landar också pengarna hos distrikten. Förbundet är inte utpekat i den ansvarsfördelningen, säger Anna Frej.
Anna Frej har tidigare arbetat i IOGT-NTO:s ordenshus på Skansen. Förra våren ville förbundet säga upp kontraktet, vilket ledde till starka reaktioner och på sommarens kongress togs beslut att kontraktet skulle förnyas.
– Jag tycker att det är viktigt att vårda ett visst kulturarv. Som till exempel Skansen och ordenshuset i Arboga. Men det handlar också om hur mycket pengar vi ska lägga på att vårda vår kulturhistoria, säger hon.
Hus och samlingslokaler kan även fungera som kulturbärare och identitetsmarkörer. För många kan det upplevas som en smärtsam förändringsprocess när de säljs. Anna Frej betonar att det handlar om att säkra rörelsens oberoende för framtiden.
– Den här rörelsen har överlevt i 140 år genom att omforma sig själv många gånger. Jag tycker att vi har varit bra på att hitta nya vägar och nya identiteter. Jag tror att det är en anledning till att vi överlevt.
Anna Frej tror att fastigheter kommer att spela roll i IOGT-NTO:s framtid, åtminstone de som kan bära sig ekonomiskt.
– Mina tankar är baserade på att vi ska ha en mötesplats. Vad som sedan händer på den mötesplatsen kommer att förändras över åren. Det viktigaste är att vi kan förse verksamhet med en mötesplats.