– Mikrofon, tack! säger mötesordförande Björn Lindgren. Han pekar ut i salen mot det ombud som börjat prata utan mikrofon. Bara de närmaste hör vad som sägs. En kort stund senare har mikrofonen kommit fram till ombudet och diskussionen kan fortsätta.
På ena kortsidan av lokalen hänger Jimmy Carlsson från NSF Eskilstuna scoutkår. Tillsammans med Albin Allenbrant och Nils-Oscar Andersson är han ansvarig för den här halvan av mötessalen. Uppdrag? Att så snabbt som möjligt leverera en mikrofon till den som ska prata.
– Det är lite småstressande, men kul. De debatterar: en säger något och någon annan säger något, så det är svårt att veta vem man ge micken till. Det måste gå fort, men vissa ser inte att jag kommer fram med mikrofonen, säger Jimmy Carlsson.
Han sitter på en högtalare och ser ut över salen. Hela dagen har han suttit och lyssnat på debatten, varit på spänn för att se vem som ska ha mikrofonen nästa gång. Kompisarna bredvid lutar sig mot varandra.
– Det är väldigt mycket sitta still, säger Nils-Oscar Andersson.
Men Jimmy Carlsson har inte tråkigt.
– Det börjar hetta till lite, det är intressant! Ombuden tycker så olika. Det är kul att vara här, att vi blivit uttagna som funktionärer, säger han.
Jimmy Carlsson blev scout för 1,5 år sedan efter att ha sett en rekryteringsfilm på Scouternas hemsida. Han ville ut i naturen. Att han skulle sitta och lyssna på debatter om scoutpolitik var kanske inte det första han tänkte sig när han blev medlem, men det är en ny värld som han också är intresserad av.
– Jag tycker det är intressant över huvud taget med debatt. Jag brukar titta på debattprogram på tv och har själv velat bli politiker, säger han.
Längst bak i salen sitter Andreas Johansson från Skogshöjden NSF i Trollhättan framför en datorskärm. Han begrundar förslaget som diskuteras. För Andreas Johansson började just det här förbundsmötet för mer än två år sedan. Då var han med i den demokratipatrull som tog fram förslag på hur Nykterhetsrörelsens scoutförbund, NSF, skulle kunna arbeta mer demokratiskt på sina förbundsmöten. Gruppen lade fram en motion som röstades igenom 2013.
Motionen formade hur årets mötesformer skulle se ut. I korthet bestämdes följande: diskussionerna skulle påbörjas tre veckor innan det officiella förbundsmötet, diskussionerna skulle ske på nätet och de flesta förslagen skulle läggas innan själva mötet. Väl på plats skulle frågorna diskuteras i beredningsgrupper och sedan i plenum.
– Tanken var att få förbundsmötet att bli mer demokratiskt, och att få fler att komma hit. Vi ville optimera tiden på plats och funderade över hur folk skulle bli så engagerade som möjligt, säger Andreas Johansson.
Hittills tycker han att förbundsmötet har gått hyfsat.
– Men jag tycker fortfarande att det är för mycket bagatellsaker – vi borde fokusera mer på de stora frågorna. Den viktigaste frågan tycker jag har varit de kommande inkomstkällorna, men där blev det inte så djupa diskussioner. Det gick väldigt fort, säger Andreas Johansson.
Även om en stor del av diskussionerna skett på nätforumet VoteIT innan mötet så händer också mycket på plats. Strax efter att högtalarsystemet ballat ur på lördagseftermiddagen – och genom en högfrekvent rundgång skapat någon ny slags elektronisk distortionsmusik (vilket givetvis framkallade stora applåder bland ombuden) – röstas NSF:s nya vision igenom. Trots att det innan mötet inte funnits något förslag på en sådan. Förbundsstyrelsen hade föreslagit några värdeord som borde finnas med i visionen och bett förbundsmötet att återremittera frågan.
Men så blev det inte. Ombudet Evelina Sundberg knåpade ihop värdeorden till en visionsformulering som hon motiverade med meningen ”En kort vision är bättre än en lång :)”. Och visionen röstades igenom av mötet.
Levande demokrati, tycker ombudet Eva Kilnäs från Mölnlycke scoutkår.
– Det är väldigt väldigt roligt att vi inte återremitterade visionen utan fastslog den, och att alla var helt överens om det. Det känns som det viktigaste – att vi drar åt samma håll, säger Eva Kilnäs.
Visionen? ”NSF:s vision är ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare.”
Eva Kilnäs har varit med på många förbundsmöten och är nöjd med årets förhandlingar.
– Allting kan ju bli bättre, men det här är bättre än tidigare, det tycker jag. Alla har fått möjlighet att komma till tals och alla hade möjlighet att föra diskussioner innan mötet. Men jag är nog lite besviken över att det inte var fler som tog chansen att diskutera i förväg på nätet. Det känns som att det var samma personer som ändå brukar ställa sig upp och prata som tog sig tid att göra inlägg, säger hon.
Att de flesta förslag kom in via e-systemet innan mötet tycker hon är bra.
– Det gjorde att man hann reflektera lite innan och diskutera hemma på kåren vad man tyckte om saker, säger Eva Kilnäs.
Katarina Funning från Hällans scoutkår i Sundsvall delar Eva Kilnäs bild.
– Jag tycker att det är bra att man fick lämna förslagen innan, men sedan fungerade det inte under själva mötet, för vi hade egentligen ingen diskussion. Det blev det skrivna ordet som vi tog ställning till. Ska vi införa något sånt här måste vi tydligare tala om hur det ska fungera och vad vi förväntas göra, säger Katarina Funning.
Katarina Funning tycker inte att det nya upplägget förbättrat demokratin.
– Jag upplever att det är färre som varit engagerade. Det är få som pratat eller som lagt något förslag. Men man kan ju tycka och tänka utan att säga något också, säger hon.
När Jonas Moberg tittar ut över plenum är han både nöjd och självkritisk. Han är en av de från den avgående förbundsstyrelsen som arbetat mest med arbetsformerna inför mötet.
– Jag tror att det här arbetssättet skapar engagemang på olika plan. Man ser bättre hur en fråga bereds – i plenum kan det bli väldigt oöverskådligt. Men jag har svårt att jämföra det med tidigare förbundsmöten. Vi har möte vartannat år och gör lite olika varje gång, så jag vill inte stå för någon vetenskaplig analys, säger han.
Självkritiskt lyfter han fram flera saker som inte fungerat: rapporteringen av diskussionerna i beredningsgrupperna, och att förslag har lagts i plenum fastän dessa kanske redan behandlats och förkastats i beredningsgrupperna. Han upplever att trots bra diskussioner så är det många av de ”gamla vanliga” som hörts i debatten.
– Till nästa gång tror jag att vi behöver uppmuntra fler att lägga upp kårens åsikter och kommentarer på e-forumet. Vi behöver bli bättre på att dokumentera processen i beredningsgruppen och presentera den för plenum, och förbundet måste hjälpa valberedningen att komma ut med ett förslag som kan diskuteras innan och under mötet, säger Jonas Moberg.
Att förbättra demokratin är en pågående process, det är learning by doing.
– Hela vår organisation Scouterna är ju en utbildning i att göra människor redo för livet. Så det är bra att vi övar på plenum och andra demokratiska arbetssätt, säger Jonas Moberg.
Arbetssättet som användes under årets förbundsmöte kommer att utvärderas.
– Vi ska använda arbetsmetoden även nästa gång, så det är klart att vi kommer utvärdera det så det blir ännu bättre, säger nyvalda vice ordföranden Ellen Eklund.
Hon hade gärna hört fler röster lyftas i diskussionsforumet på nätet, men tror att de olika forumen kan komplettera varandra.
– Människor processar saker på olika sätt och möjligheten att kunna mötas på olika arenor kan vara en tillgång för demokratin. Jag vill ju tro att det här arbetssättet gjorde skillnad, men jag tror också att det tar tid innan folk vänjer sig, säger Ellen Eklund.
Trots delade meningar om vad som kan göras bättre verkar de flesta vara nöjda med den demokratiska processen – och Eva Kilnäs tar med sig en positiv känsla hem:
– Det bästa med förbundsmötet är att det känns som att vi som förbund är stolta över det vi gör. Folk har olika åsikter om olika sakfrågor, men vi delar ändå en vision. Trots att vi haft diskussioner och tycker olika saker känns det inte som att någon går hem och surar. Det känns som ”nu kör vi på detta” – det här blir bra.