Accent har under hösten genomfört en enkät bland organisationens 23 distrikt för att ta reda på hur distrikten valt att arbeta vidare med #nykterfrizon. Svaren visar att 21 distrikt tagit upp #nykterfrizon vid det senaste årsmötet, att de diskuterat #nykterfrizon eller visat den film som Facebooknätverket satt samman. Tre distrikt uppger att frågan också diskuterats specifikt inom styrelsen.
Många uppger också att de är osäkra på sin roll, och hur de ska agera om en medlem uppger att hen utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp. De hänvisar därför helst den som utsatts till biträdande generalsekreterare Andrea Lavesson, som arbetar centralt med frågan.
12 distrikt uppger att de gärna hade velat ha mer utbildning på området. Sedan ett år tillbaka erbjuder Tollare folkhögskola en sådan utbildning. Men enligt kursledaren Sofia Zackrisson har den bara genomförts en gång på grund av bristande efterfrågan.
Ett intresse för att gå vidare med frågan lokalt finns ändå på flera håll. Stockholm och Skaraborgs distriktsstyrelser har till exempel startat studiecirklar. I Jämtland har distriktet, förutom att lyfta #nykterfrizon vid distriktsårsmötet, arrangerats ett så kallat ”Mat och prat”, där också härskartekniker tagits upp till diskussion.
– Vi har inte fått fram att det hänt något i distriktet av fysisk sexuell karaktär, däremot en massa härskartekniker, många unga kvinnor har berättat att de har fått mycket skit, säger Peter Nääs:
– Jag upplever för egen del att jag har fått ett bättre bemötande, att det ställs mindre krav på mig, och att det jag säger tas på större allvar för att jag är man.
Få distrikt uppger att de fått kännedom om händelser lokalt som de behövt hantera. Viveca Aldebert, ordförande i Kalmar, säger att hon fått handskas med en del otrevliga mejl och telefonsamtal för egen del, speciellt när hon var ny som ordförande för tre år sedan.
– Vid något tillfälle tänkte jag ”inte en dag till”. Då hade jag fått många otrevliga mejl under en period. Men allt det positiva som vi gör har övervägt, även om man kan vara utsatt som kvinna i förtroendeställning, säger hon.
De flesta problemen har kunnat lösas genom samtal.
– Det senaste året har jag upplevt att det varit bättre, så kanske har #nykterfrizon haft någon effekt, säger Viveca Aldebert.
Andrea Lavesson, som hanterar individärenden gällande #nykterfrizon inom IOGT-NTO på central nivå, har i höst fått tre nya ärenden på sitt bord.
– I de här fallen handlar det om incidenter där personer har träffats genom rörelsen, men själva incidenterna har inte inträffat i samband med våra arrangemang eller i våra lokaler, säger hon.
Ärendena tas dock på stort allvar, även om de inte rör personer som är anställda eller har en förtroendeställning i organisationen. I de aktuella fallen är de utpekade IOGT-NTO-medlemmar och de utsatta medlemmar i Ungdomens nykterhetsförbund, UNF.
– Det finns en maktförskjutning där i och med åldern. Men vi har haft tre bra samtal där vi kommit överens om vad som hänt, och att de här personerna inte ska delta i UNF:s arrangemang, eller vistas samtidigt i lokaler där UNF har arrangemang, säger Andrea Lavesson.
Hon tycker att distrikten har en självklar roll att spela i arbetet med #nykterfrizon.
– Distrikten har ett jättestort ansvar. Om det händer något så är det viktigt att kunna prata med någon man har förtroende för i sin närhet, säger Andrea Lavesson.
Men i distrikten finns en osäkerhet. Vissa nämner erfarenhetsutbyten, exempelvis att få se hur andra distrikt utformar sin policy.
– När det här kom upp förra året minns jag att jag tänkte: ”Hur gör jag om någon kommer och säger att de blivit utsatta för sexuella övergrepp hos oss?” Där är vi alla ute på hal is, för det är ju svåra saker som vi skulle behöva stöd i, säger Viveca Aldebert, ordförande i Kalmar.
En distriktsordförande som gick i samma tankar redan innan #nykterfrizon är Eva-Britt Svensson i Kronoberg.
– När saker sker så är det ju för sent att börja göra planer. Det bästa är ju om man kan förebygga och direkt vet hur man ska agera när något händer, säger hon.
Eva-Britt Svensson tog därför på sig att utforma en policy kring sexuella trakasserier och övergrepp för distriktet. Det var medan policyn befann sig på remiss i föreningarna som #nykterfrizon kom upp till ytan.
I policyn beskrivs hur den som anser sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska bemötas, och var man kan vända sig inom organisationen.
– Det är viktigt att lyssna uppriktigt på den som känner sig utsatt. Även om det är något som någon annan inte skulle tycka var något att bråka om så har alla rätt till sin egen känsla, säger Eva-Britt Svensson.
Eva-Britt Svensson delar gärna med sig av sin policy.
– Det är ju ingen mening med att uppfinna hjulet på nytt. Ska man sätta sig och skriva en policy på egen hand kanske det känns som för mycket jobb och så blir det inte gjort, säger hon.
Som många andra i distrikten är Eva-Britt Svensson rädd att #nykterfrizon ska falla i glömska.
– Så mycket av det vi gör inom folkrörelserna handlar ju just om att förebygga, säger hon.
Andrea Lavesson menar att arbetet med sexuella trakasserier måste fortsätta.
– Det här är något vi kommer få göra ständigt, eftersom det mellan människor alltid uppstår missförstånd eller att man behandlar varandra dåligt. Då är det väl bra att vi fått sätta tänderna i de här frågorna ordentligt en period nu. Det har lärt oss väldigt mycket, säger hon.