Covid 19

Oro för verksamheten i IOGT-NTO:s distrikt

Om verksamheten verkligen kommer igång igen efter pandemin, och hur föreningarna ska kunna genomföra sina årsmöten. Det är frågor som oroar distriktens ordförande.

De åtta nya IOGT-NTO-distrikten fick en annorlunda start. När de skulle bildas i våras hann inte alla genomföra sina årsmöten innan pandemin var ett faktum och det blev förbjudet att samlas fler än 50 personer. Samtidigt uppmanades människor över 70 att helst stanna hemma, och i varje fall inte gå på ett årsmöte. 

Människans största styrka är dock förmågan att anpassa sig till nya situationer och pandemin är inget undantag. Så snart det blev klart att det skulle ta tid innan allt blev som vanligt igen hittade kreativa personer på lösningar på det mesta.

Av en enkät som Accent skickat till de åtta distriktens ordföranden framgår att pandemin har påskyndat den digitala utvecklingen. I det fallet kom pandemin rätt i tiden med tanke på den oro som tidigare fanns om hur styrelserna i de nya stora distrikten skulle kunna mötas. Digitalt blev svaret.

”Merparten av distriktsstyrelsens sammanträden kommer nog fortsätta att vara digitala.”

Olle Häggström, Mitt


Distrikten anser i allmänhet inte att de haft några problem att hålla kontakt med föreningar och medlemmar under pandemin. Det har skett via Facebook, mejl, post och telefon. Utbildningar och träffar har genomförts digitalt. Öst och Sydost möter dessutom medlemmarna på nytt sätt genom att regelbundet finnas tillgängliga digitalt för den som vill ha kontakt.

”På tisdagskvällar har vi en ”Öppen kanal” på Lifesize dit alla medlemmar kan ansluta oanmält för att prata, ställa frågor eller dela med sig av idéer.” 

Emma Axelsson, Sydost

Däremot finns i flera distrikt en oro för hur föreningarna ska klara att hålla sina årsmöten när inte fler än åtta personer får samlas. Alla är inte vana vid digitala möten, och årsmöten med omröstningar kan bli extra svåra. 

”Det kommer ständigt frågor om hur ska vi lösa detta. Så där får vi hjälpas åt att hitta lösningar då inte alla klarar av digitaliseringen.”

Per Bengtsson, Syd

Enligt Sofia Modigh, utvecklingschef på IOGT-NTO, gäller stadgarna även under pandemin och årsmöte ska hållas. Läs mer i Accent om hur föreningarna kan få hjälp. 

Många verksamheter har pausats och i distrikten finns en oro för att inte alla föreningar ska orka dra igång igen när pandemin är slut. 

”En del mindre föreningar kan nog få svårt att komma igen.” 

Anders Aronsson, Öst

Men det finns också exempel på nya verksamheter som startat under pandemin och som sannolikt kommer att bli kvar.

Fritid och hälsa är ett koncept som såväl Svea som Gävle-Dala startat under året.

”Fritid och hälsa genomförs fysiskt, men man tävlar digitalt.”

Bo Axelsson, Svea

En annan ny aktivitet som troligen är här för att stanna är den digitala frågesport, eller Quiz, som drivs av Kamilla Andersson och Ida Krusevi, båda medlemmar i IOGT-NTO Mitt, och som blivit populär långt utanför distriktet. 

”Digitala Quiz tror jag har kommit för att stanna.”

Olle Häggström, Mitt

Väst har under året startat digitala bokcirklar, haft digital drogkamp, digital chokladprovning, digitala föreläsningar. De påpekar att deltagarantalet varit högre på de fysiska föreläsningar de ordnat tidigare.

”Övertygad om att så många kunde komma på grund av att det var digitalt.” 

Petra Grönhaug, Väst

Distriktens ekonomi har i de flesta fall inte påverkats alls, eller möjligen till det bättre eftersom utgifterna varit färre när verksamheter ställts in. I de fall distriktet brukar ha intäkter från en verksamhet, som second-hand eller kursgård, som inte gått att hålla igång så har det förstås blivit sämre.

”Däremot har föreningar som till exempel har biografer påverkats mycket.”

Ann Borres-Back, Gävle-Dala

Föreningar som äger hus har under pandemin förlorat många tillfällen till uthyrning och därmed fått minskade intäkter. Det finns dock ljusglimtar.

Bo Axelsson berättar att hans förening, Protest i Fagersta först tappade all uthyrning från slutet av mars, men efter sommaren kom några igen.

– Många av våra hyresgäster hade behov att genomföra utbildningar. Man minskade då antalet deltagare per tillfälle, och höll samma utbildning flera gånger, så det blev dubbelt upp för oss.

Föreningar med god ekonomi har passat på att renovera och underhålla husen, medan underhållet av hus som ägs av föreningar med sämre ekonomi blivit eftersatt.

”En del av föreningarna har tagit tillfället att göra större underhåll av sin lokal nu när det inte är just någon verksamhet.” 

Kerstin Sjöström, Norr

Samarbetet med andra organisationer, kommunen och företag har fungerat ungefär som tidigare.

”Men att etablera nya samarbeten t ex i samband med konferenser där man träffar folk, det är förstås svårt/omöjligt just nu.”

Anders Aronsson, Öst

Andra konsekvenser som distrikten ser är en oro för att tappa medlemmar när det förekommer så lite verksamhet.

”Samtidigt är det svårt att rekrytera nya medlemmar när vi inte får träffas.”

Kerstin Sjöström, Norr

Emma Axelsson, Sydost väljer ändå att se positivt på möjligheterna att utnyttja pandemi-tiden.

– Vi försöker nyttja denna tid som en språngbräda för att utveckla vårt distrikt och sättet att arbeta på, så att det ska passa fler människor. Att engagemangsformerna behöver utvecklas är inte direkt något nytt, och förhoppningsvis kan detta leda till något gott. 

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer