Styrelsearvoden

Föreslår sänkta arvoden för IOGT-NTO:s styrelse

En av motionerna till årets kongress föreslår en sänkning av förbundsstyrelsens arvoden – som de anser vara ”på tok för höga”. Valberedningen håller med, men anser att frågan måste utredas.
  • IOGT-NTO skulle kunna spara närmare 300 000 kronor per år på att sänka förbundsstyrelsens arvoden, och de skulle ändå vara höga, anser motionärerna bakom motion nr 53: ”Ge pengarna till verksamheten!”.

I dag har IOGT-NTO:s förbundsordförande högre arvode än en riksdagsledamot. Det anser Tobias Tengström, IOGT-NTO Blå Linjen, Mats Heden, 666 Wang Electronics co Ltd, samt Ewa Wiman, IOGT-NTO 5605 Linköping, vara för mycket. I stället vill de att arvodena baseras på riksdagsarvodet, att ordförande får 100 procent av det och vice ordförande 80 procent vid heltidstjänstgöring. Kassören, anser motionärerna ska få 17 procent av riksdagsarvodet, och övriga ledamöter i arbetsutskottet 7 procent. Övriga ledamöter, samt revisorerna, föreslås få 2,25 procent av riksdagsarvodet per år.

Förbundsstyrelsen säger i sitt yttrande över förslaget att de tycker att principen om sänkta arvoden är något att titta vidare på, men att de anser det olämpligt att de ska uttala sig om storleken på sina egna arvoden.

Valberedningens ordförande Åsa Hagelstedt säger att även valberedningen har diskuterat om storleken på arvodena är rimliga, men att de inte föreslår någon förändring till årets kongress.

– Däremot föreslår vi att kongressen ger nästa valberedning i uppdrag att utreda frågan så den blir ordentligt genomlyst, säger hon.

Ju mer valberedningen diskuterade frågan desto mer komplex framstod den, enligt Åsa Hagelstedt.

Åsa Hagelstedt. Foto: Maja Brand

– Vi fastnade i diskussioner om vad det är vi arvoderar, är det tiden man lägger ner eller är det ansvaret? Eller kanske ersättning för att man måste vara ifrån familjen? Vi diskuterade också om vi skulle ha mötesarvoden, men det känns ju inte så rättvist om den som ägnat massor med tid åt att förbereda ett ärende, och sedan inte kan delta på mötet, inte ska få någon ersättning alls, säger hon.

Åsa Hagelstedt tycker också att tidpunkten för en ändring är olämpligt vald.

– Om kongressen bestämmer sig för att sänka arvodena nu så ändras villkoren för dem som tackat ja till att kandidera. Det känns inte rätt. Om en ny valberedning får ett år på sig att ta fram ett nytt förslag till arvodering, så är förslaget klart när det är dags att nominera en ny styrelse. Då vet alla vad som gäller i god tid, säger Åsa Hagelstedt.

Senast styrelsens arvoden utreddes var 2009. Vid kongressen 2011 fastslogs principerna för nuvarande arvodering.

Mer från Accent