Linda Vismer, som varit verksam i olika roller i IOGT-NTO, senast som förbundsstrateg, menar att vad som är radikalt eller konservativt ligger i betraktarens ögon. I vissas ögon är IOGT-NTO en gammal och konservativ organisation där många kommer från familjer där man varit medlemmar i flera generationer. Samtidigt uppfattas IOGT-NTO av andra som en radikal organisation som lockar nya grupper inte minst genom att bryta mot alkoholnormen.
”Det som driver oss är att kunna samsas om en väg framåt, samtidigt som vi tycker olika.”
Linda Vismer
– För oss är det inte radikalt att vara nykter. Men det är intressant och en utmaning – på samma gång som det är en möjlighet, säger hon.
Hon ser olikheterna som en styrka för IOGT-NTO.
– Det som driver oss är att kunna samsas om en väg framåt, samtidigt som vi tycker olika. Men det kräver luft och utrymme för alla.
Många som flyttat till Sverige på senare år kommer från alkoholfria kulturer. Hur ska IOGT-NTO nå dem?
– Det är egentligen inget nytt. Det har alltid varit tio-tolv procent av befolkningen som inte konsumerar alkohol. Tidigare var det frireligiösa och kvinnor, nu är det ungdomar och invandrare. Vi har aldrig nått alla, men för att nå vår vision behövs en balans där vi både organiserar redan nyktra och lockar dem som idag är alkoholkonsumenter. I båda dessa grupper finns outnyttjad potential.
Linda Vismer säger att det finns mycket kvar att göra för att integrera nya grupper i organisationen.
– Vi har rekryterat väldigt många medlemmar med annan etnisk bakgrund och de står för en stor del av den verksamhet som bedrivs. Men det avspeglar sig inte i förbundsstyrelsen eller i distriktsstyrelserna. Det gäller även andra grupper, att de inte har det inflytande de borde ha.
Inte heller det är en ny utmaning för organisationen.
– Den har IOGT-NTO identifierat för länge sedan. Det är förstås inget självändamål att alla ska sitta i styrelser. De som är underrepresenterade kanske inte vill, eller så lägger de hellre sin tid på verksamheten. Men om de försökt få uppdrag och gett upp för att det finns hinder för deras inflytande så är det ett problem. Det är också ett problem för organisationen att deras perspektiv i så fall inte kommer fram.
Hur kan det lösas?
– Vi måste hitta andra sätt att lyssna på, bli bättre på att inkludera och öppna upp för olika sätt att tänka eller vilja styra en organisation.
Vad skulle bli annorlunda om sammansättningen i distrikts- och förbundsstyrelser såg annorlunda ut?
– Det kan jag inte gissa, men att det skulle bli förändringar om de som bedriver mest verksamhet också är de som påverkar är jag övertygad om.
”IOGT-NTO är en ju spegling av samhället. Det finns strukturella och kulturella barriärer. Vill man vara en inkluderande organisation måste man prioritera frågan.”
Linda Vismer
Hon tror inte att IOGT-NTO är bättre eller sämre än andra på att inkludera nya grupper.
– IOGT-NTO är en ju spegling av samhället. Det finns strukturella och kulturella barriärer. Vill man vara en inkluderande organisation måste man prioritera frågan. Det handlar inte bara om etnicitet. Det finns andra motsättningar, som mellan stad och landsbygd eller unga och äldre.
– Det finaste med IOGT-NTO är ändå att vi där förenas i vår nykterhet. Det gör att vi även kan mötas i andra sammanhang. Nykterheten kan överbrygga mycket.
”Mötet mellan människor är viktigast för att bygga förtroende.”
Linda Vismer
Linda Vismer är övertygad om att organisationer som IOGT-NTO har betytt mycket för att Sverige präglas av hög tillit, såväl mellan människor som till myndigheter.
– Den höga tilliten i Sverige har gått hand i hand med civilsamhället. Mötet mellan människor är viktigast för att bygga förtroende.