Sverige brukar kallas ”landet lagom”. Men globalt sett är vi snarast extrema i värderingar och livsstil. Skillnaderna i värderingar syns tydligt i undersökningen World Values Study, som sedan mitten av 1990-talet undersöker värderingar i länder världen över.
I Sverige spelar religionen mindre roll än i de flesta länder, och demokrati och individualism framhålls som ideal. Familjen är visserligen viktig, men mycket av det ansvar som på andra håll i världen vilar på familjen överlåter svenskar till samhället. I Sverige känner sig medborgarna trygga och är fyllda av tillit; vi litar på myndigheter och på varandra, även på okända människor. På goda grunder ser det helt annorlunda ut i en stor del av världen.
I World Values Surveys rapport Med migranternas röst II, Hur blir man värmlänning? beskrivs trygghet, tillit och tolerans som förutsättningar för demokrati.
IOGT-NTO har under senare år välkomnat många nya svenskar från andra delar av världen. Vad innebär det för organisationen att medlemsgruppen i en global värld blir alltmer mångskiftande och heterogen? Vad krävs av organisationen för att alla ska känna sig välkomna och trygga? Vad är viktigt utöver nykterheten för att förena medlemmarna?
Accent har i en serie intervjuer ställt frågan till teamchefen Ulrika Jansson, föreningen Regnbåges tidigare ordförande Rahma Ali, förbundsstrateg Linda Wismer, och förbundsordförande Lucas Nilsson.
Men vi börjar hos forskaren Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey.
– Många som kommit till Sverige på senare år kommer från utomeuropeiska länder som Iran, Irak, Turkiet, Syrien, Afghanistan, Somalia och Eritrea. Endast en liten del av dem dricker alkohol, säger hon.
”Man måste jobba på djupet. Men det är inte heller så att man fortsätter att stå långt ifrån varandra.”
Bi Puranen
Vad krävs för att skapa goda relationer mellan nya och gamla medlemsgrupper?
– Man måste jobba på djupet. Men det är inte heller så att man fortsätter att stå långt ifrån varandra. Ganska snabbt påverkas nyanlända av sin omgivning. Redan efter tre-fyra år ser man skillnad, och efter tio år har de i stor utsträckning närmat sig svenska värderingar. När man anpassar sig tar man efter sociala förstärkningsmönster. Det är inte konstigt, vi är sociala varelser.
Alkoholvanorna följer samma anpassningsmönster.
– Ju längre man varit här, desto större sannolikhet att man dricker alkohol. Men där har vi ju den motgående trenden i majoritetsbefolkningen, att unga i Sverige dricker mindre nu än tidigare, som kan motverka den effekten.
Hur snabbt integrationen går beror på vilken livssituation man hamnar i.
– De flesta får någon form av introduktionsutbildning och alla påverkas av samhället runt omkring, där man till exempel ser män som drar barnvagn.
”Den som deltar i någon utbildning förändrar sitt sätt att tänka mycket, men ännu mer ändrar sig den som har ett arbete.”
Bi Puranen
Utbildning och arbete har stor betydelse.
– Den som deltar i någon utbildning förändrar sitt sätt att tänka mycket, men ännu mer ändrar sig den som har ett arbete. Den som hamnar i utanförskap ändrar inte sina värderingar på samma sätt.
– Det är extremt viktigt att hålla i gång människor, det är svårt att komma in i samhället om man är hemma och tar hand om barn. Bor man dessutom i ett segregerat område behöver man inte ens lära sig svenska, säger Bi Puranen, och fortsätter:
”Barn kan vara en kraftfull ingång och en utmärkt förändringsagent.”
Bi Puranen
– Barn kan vara en kraftfull ingång och en utmärkt förändringsagent. För den förälder som anser sig inte behöva kunna svenska kan man förklara att det är nödvändigt för att hjälpa barnen
med läxorna. Eller att man annars blir beroende av barnen som tolkar.
Är det alltid positivt att ta över svenska värderingar?
– Nej, det finns självklart en styrka med den kultur man bär med sig. Ta till exempel synen på alkohol och på äldre, där andra kulturer ofta har en annorlunda, och sundare, syn än vad vi har, tycker Bi Puranen.
För att förklara skillnaden liknar hon värderingar vid äpplen i en fruktkorg.
– I korgen finns röda, gula och gröna äpplen. De röda är sådana som måste följas, det som gäller mänskliga rättigheter och sådant vi har lagstiftat om, till exempel kvinnomisshandel, barnaga, hedersförtryck, kvinnlig omskärelse och barnäktenskap.
Gula äpplen representerar ämnen man kan diskutera.
– Hit skulle alkohol kunna höra.
Gröna äpplen står för det som är positivt och helst ska få vara som det är.
– Dit hör sådant som trevliga traditioner, fester och mat.
Är Sverige bra eller dåligt på integration globalt sett?
– Vi ligger bra till. Men vi har en större andel av invandrare från länder som värderingsmässigt ligger långt ifrån oss, och har därför större utmaningar än många andra.
”Just detta att tänka på sin egen och sin familjs framtid är en bra utgångspunkt.”
Bi Puranen
Hur kan en folkrörelse som IOGT-NTO underlätta umgänget mellan olika grupper?
– Prata mycket. De som varit längre i Sverige kan dela sina erfarenheter med dem som kommit nyligen. Mycket handlar om att få berätta hur det var tidigare och hur framtiden i Sverige kan te sig. Just detta att tänka på sin egen och sin familjs framtid är en bra utgångspunkt. Sedan handlar det om att vara lyssnande, vi blir i vår iver rätt sändarorienterade.
Bi Puranen uppmanar också till att göra saker tillsammans.
– Att lära sig matlagning av varandra och bjuda på mat. Bjuda in till olika evenemang, språkträning och gemensamma föräldrautbildningar.
Språket anser hon är särskilt viktigt.
– Kan man inte språket och koderna får man inget jobb. Aktiviteter där man får använda språket, som till exempel teater, är väldigt bra.