Foto: Satu Knape.

”Hemligheter finns överallt”

"Ordenssällskap kan fylla en funktion för många och har förutsättningar att finnas kvar ett bra tag till."

Det säger Henrik Bogdan, professor i religionsvetenskap, som har forskat på slutna sällskap och ordnar.
– Det finns många olika slags ordnar. Frimurarorden till exempel har starkt fokus på ritualer och andlig utveckling, andra har mer socialt fokus med middagar och spex. Sedan finns det ytterligare andra som från början fungerade som ett slags tidigt försäkringsbolag.

Många nya organisationer inspirerades av ordenssällskapen och hade gradband och titlar, trots att syftet var ett annat.
– Man lånade det yttre formatet eftersom ordnar hade hög legitimitet och samlade en väl respekterad elit i samhället. Genom att kopiera dem spillde anseendet över på den nya organisationen. Att bli invigd och svära eder under ritualiserade former är effektfullt och ger en högtidlig inramning, säger Henrik Bogdan.

Även IOGT och NTO var från början ordenssällskap, även om syftet var mer alkoholpolitiskt och socialt.

Henrik Bogdan förklarar att det finns olika slags kunskap. Dels den vetenskapliga som är verifierbar och kommunicerbar, dels den religiösa som är kommunicerbar, men inte verifierbar.
– Och så finns det esoterisk kunskap, som är baserad på upplevelser, som varken går att verifiera eller kommunicera.

Hit hör ritualerna i ordenssällskap. Du måste själv uppleva dem. Om man känner till ritualen i förväg förtar det en del av upplevelsen.
– Det kan jämföras med mystika erfarenheter, som man inte kan dela med sig av utan att det låter platt. Tidigare handlade det mest om religiösa upplevelser. Numera är det kanske under en konsert, ute i naturen, eller när man tränar, som man får den typen av upplevelser.

Vad som är hemligt är mindre viktigt än att det är hemligt.

Henrik Bogdan

Den delade upplevelsen skapar starka band och får medlemmarna att känna sig som en del av något större.
– Du och jag delar en hemlighet. Sällskapen är hierarkiskt uppbyggda. Ju högre upp i hierarkien desto fler hemligheter känner du till. Vad som är hemligt är mindre viktigt än att det är hemligt. Det ger en känsla av utvaldhet att få tillhöra en exklusiv organisation och ger viss makt över dem som inte är invigda.

Henrik Bogdan menar att ordenssällskapen öppnat sig mer och mer.
– Tidigare var det vanligt att inte ens frun kände till att mannen var med i ett ordenssällskap förrän han dog. Så är det inte alls idag. De flesta har hemsidor, man tar emot besök och ordnar guidade turer. Medlemsmatriklarna kan vara öppna och det går till och med att hitta ritualmanuskript på internet.

Hemlighetsmakeriet har ifrågasatts av utomstående.
– Ända sedan 1700-talet har det funnits en misstänksamhet mot hemlighetsmakeriet. Påven utfärdade en bannbulla mot frimureriet. Det fanns en oro för att frimurarna skulle underminera kyrkan och politiken. I mer totalitära samhällen har man varit särskilt kritiska till ordenssällskap.

Henrik Bogdan anser dock inte att hemlighetsmakeriet är något problem.
– Hemligheter finns överallt, det är inget unikt. Företagshemligheter får man till exempel inte yppa och fotbollsklubben vill inte att deras taktik avslöjas. I det här fallet är hemligheterna ritualiserade och formella, eftersom man avlägger en ed.

Hemlighetsmakeriet kan förstås missbrukas.
– Det finns exempel på slutna sällskap som blivit destruktiva och utsatt
medlemmarna för ekonomisk utpressning till exempel, men det är inte mer före­kommande i ordenssällskap än någon annanstans.

Inte heller anser han att vänskapskorruptionen skulle vara mer utbredd.
– Det förekommer i alla former av organisationer, snarare har man kunnat visa att frimurare inom rättsväsendet varit hårdare när de dömt en annan medlem eftersom den ”borde veta bättre”.

Henrik Bogdan. Foto: privat.

Henrik Bogdan tror att ordenssäll­skapen kommer att finnas kvar ett bra tag framöver.
– I en tid där allt ska gå så snabbt och vi lever i en stressig tillvaro så kan det kännas tryggt att vara med i något som har sin grund i traditioner. De ordenssällskap jag har tittat på har en stadig ström av nya medlemmar, åtminstone i storstäderna. På landsbygden kan det vara svårare med utflyttning och åldersstruktur.

Hur ser du på könssepareringen?
– Redan på 1700-talet fanns det blandade loger. Några valde att separera på 1800-talet för att sedan ofta gå ihop igen. Nu finns det både blandade och könsseparerade sällskap.
– En del tycker att det är förlegat, medan andra anser att det finns allt för få tillfällen för män att bara umgås med män och få ta del av äldre mäns erfarenheter av att vara man. Och motsvarande för kvinnor. Kanske spelar hemlighetsmakeriet en roll här också? Misstänksamheten kan tänkas öka om vad män och kvinnor gör bakom lyckta dörrar.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer