Vecka 45 är nationell uppmärksamhetsvecka om alkohol och droger. I år lägger trafiknykterhetsorganisationen MHF sitt fokus på en modell som förebygger olyckor i trafiken: SMADIT. När polisen stoppar en alkohol- eller drogpåverkad förare går det att göra mer än att ingripa mot brottet. Det kan också bli början på en förändring.
SMADIT står för Samverkan mot alkohol och droger i trafiken och bygger på att polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård samarbetar för att personer snabbt ska kunna erbjudas kontakt med stöd och behandling.
– Polisen är tränade för att ha motiverande samtal och ska inleda samtal med personen kring den situation man har satt sig i och erbjuda hjälp. Ofta är de mottagliga för det och modellen är ett väldigt bra sätt att förebygga framtida brott, säger Tomas Jonsson, trafiksäkerhetsansvarig på MHF.
Organisationen har en längre tid tryckt på för att försöka få fler kommuner att erbjuda SMADIT-modellen vid rattfylleri. Under ett par år har antalet kommuner ökat från 115 till 247.
– Det har blivit bättre, men vi har fortfarande 43 kommuner kvar. Arbetet skiljer sig också åt mellan kommunerna. I Stockholm till exempel samarbetar polisen tätt med beroendecentrum på S:t Görans sjukhus och har ett rum där den misstänkte får blåsa. Efter det kan beroendemottagningen ta över.
Det finns en stark koppling mellan beroende, rattonykterhet och olyckor. Genom att arbeta förebyggande med gruppen kan brotten, olyckorna och dödsfallen minska.
– Sen finns det en kategori av rattfylleribrott som inte är kopplade till beroende. Där handlar det mer om att försöka påverka attityder och kultur.
Hur ser utvecklingen ut i Sverige, går det åt rätt håll vad gäller alkohol och trafik?
– Ja, men det finns alltid mer att göra. Utvecklingen kring alkolås innebär att det görs väldigt många fler kontroller. När det gäller dödsfall så minskar antalet sedan många år. Det beror inte nödvändigtvis på att folk är mindre påverkade utan kan också ha att göra med att man bygger bort riskerna med vajerräcken till exempel.