Sveriges största tidning om droger och nykterhet
Mikaela Fläderblom. Foto: Oskar Fläderblom

Hon vill ge folkbildningen ny kraft

500 miljoner kronor har försvunnit från studieförbundens anslag på tre år – ändå växte NBV förra året. Mikaela Fläderblom, ordförande för Sveriges äldsta studieförbund, menar att hemligheten är enkel: "Man blir glad av folkbildning.”

Hon vill ge folkbildningen ny kraft

500 miljoner kronor har försvunnit från studieförbundens anslag på tre år – ändå växte NBV förra året. Mikaela Fläderblom, ordförande för Sveriges äldsta studieförbund, menar att hemligheten är enkel: "Man blir glad av folkbildning.”
Mikaela Fläderblom. Foto: Oskar Fläderblom

Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) skapar forum där människor kan mötas, lära sig nya saker och dela kultur med varandra, och det är bra för demokratin. Ungefär så sammanfattar Mikaela Fläderblom studieförbundets verksamhet.

– Enklare uttryckt: Man blir glad av folkbildning. Och det är ju bra: ju gladare samhälle, desto bättre samhälle!

Just nu behövs den mer än någonsin, säger hon. I en tid av desinformation, AI och växande klassklyftor fungerar den som en motkraft.

Samtidigt krymper folkbildningens utrymme. 

– Vi behöver ta tillbaka initiativet och visa vilken nytta vi gör, säger hon.

Mikaela Fläderblom tillträdde ordförandeposten i mars, ett par månader efter regeringens senaste neddragning i anslaget till landets studieförbund. På tre år har nu 500 miljoner försvunnit från sektorn. För NBV har det inneburit omställningar, bland annat i form av förändringar i organisationen och hur arbetet bedrivs. Sex regioner har till exempel blivit till fyra.

– Det blir förstås en stor förändring för en verksamhet som bygger på att kunna finnas lokalt och vara tillgänglig runt om i hela landet. Vi har varit tvungna att göra vissa prioriteringar, och effektivisera arbetet.

Samtidigt har NBV klarat sig bättre än många andra bildningsförbund, menar den nya ordföranden. Faktum är att man under 2025 ökade sin verksamhet jämfört med året innan.

– Vi fick faktiskt fler studiecirklar och kulturarrangemang, inte färre.

Så hur har det gått till? Varför har just NBV hanterat neddragningen förhållandevis bra? Mikaela Fläderblom svarar att framgångsreceptet finns i studieförbundets – det äldsta i Sverige – tydliga grundvärden.

– De fyra tydligt definierade profilområdena, nykterhet, demokrati och föreningsliv, inkludering och kulturliv, gör det tydligt vad NBV har att bidra med. Nykterheten är en grund för oss, men folkbildningen är mycket större än nykterhetsfrågan.

Att organisationen präglar människor kan hon vittna om personligen. Mikaela Fläderblom har levt ett helt liv i nykterhetsrörelsen. Hon började i scoutförbundet NSF, fortsatte sitt engagemang i Junis, UNF och IOGT-NTO, och sitter i dag i Movendis förbundsstyrelse. Genom hela engagemanget har folkbildningen löpt som en röd tråd.

– Jag minns ett sammanhang där min UNF-förening hade ett julbord tillsammans med ett språkkafé, och det påverkade mig mycket. Det är fantastiskt fint att få höra om andra människors liv, erfarenheter och tankar, och att få träffa personer man annars kanske inte möter i sin vardag. I folkbildningen får alla plats.

Vad är drivkraften bakom din nykterhet?

– På ett personligt plan: Om man kastas in som scoutledare för ett gäng 8–10-åringar så vill man att de alltid ska kunna nå en. Jag har i hela mitt liv velat vara mig själv i alla sammanhang, oavsett var man träffar mig eller när.

På ett mer ideologiskt plan har hon drivits av insikten om alkoholens samhällsskadliga effekter. Påverkansarbete har varit viktigt för henne.

Hur upplever du att kulturen förändrats under de här åren som du har varit aktiv?

– Det beror lite på hur man ser det, men det finns absolut positiva trender. Som att ungdomar dricker mindre i dag än tidigare, och att alkoholdebuten kommer senare.

Mikaela Fläderblom. Foto: Privat.
Mikaela Fläderblom. Foto: Privat.

Ja, Mikaela Fläderblom har en optimistisk syn på framtiden, inte bara vad gäller nykterhetsrörelsen brett utan också NBV. Om studieförbunden behandlats styvmoderligt de senaste åren, såg vi inför riksdagsvalet en politisk vändning på flera håll. Nu uppger alla partier utom Moderaterna och Sverigedemokraterna att de framåt vill satsa mer pengar.

Det var inte bara något slags valrörelse-opportunism då?

– Nej, det tror jag inte. Studieförbunden är något som finns överallt – de täcker in hela Sveriges yta. Nästan alla har någon gång varit på en konsert eller något annat arrangemang som anordnats av ett studieförbund, och det tror jag man har insett nu.

Men varför har man då skurit ner på anslagen?

– Kanske just för att studieförbunden är någonting som alltid har funnits där och som funkar. Det är väl som allt annat i livet: när något rullar på behöver man liksom inte ge det någon större uppmärksamhet.

Finns det anledning till självkritik här? Hade man kunnat berätta tydligare varför man behövs och kräver resurser? Ja, Mikaela Fläderblom tycker det.

– Studieförbunden i samverkan, som samlar landets åtta nationella studieförbund, genomförde en bra kampanj mellan 2022 och 2024, om bristen på replokaler, och de lyckades faktiskt nå fram till politikerna. Vi kanske tidigare har varit lite dåliga på att berätta om värdet av det vi gör, men nu när vi har gjort det tycker jag att man har lyssnat.

 Vad är din vision framåt för NBV?

– Att vi ska utvecklas tillsammans med ett samhälle i ständig förändring, finnas där människor är och förstå deras behov. Vi behöver också våga tänka nytt. Men vi får inte tappa det som är folkbildningens kärna: det demokratiska samtalet, det egna engagemanget och glädjen i att lära sig ihop med andra.

Och hur gör man allt detta?

– Man pratar med människor. Det är ju det som är folkbildning. Vi möts och vi pratar och ser hur vi kan utvecklas tillsammans.

Mikaela Fläderblom. Foto: Oskar Fläderblom.
Mikaela Fläderblom. Foto: Oskar Fläderblom.

Mer från Accent