Utredare på Folkhälsomyndigheten har gjort en litteraturöversikt över vilka faktorer som kan kopplas till att unga börjar använda narkotika. Utredarna har tittat på 44 tidigare studier från Norden.
– Den här studien bekräftar vad vi redan vetat från internationell forskning, men det har saknats en översikt av Nordiska studier med longitudinellt perspektiv, säger Helena Löfgren, utredare på enheten för drogprevention.
Ett longitudinellt perspektiv innebär att man kan placera riskfaktorn före narkotikabruket i tid.
– Vi behöver känna till riskfaktorerna som en grund för att göra aktuella kartläggningar och analyser. Att det finns faktorer på olika nivåer betyder att vi också behöver förebygga narkotikabruk på flera olika arenor och i olika skeenden, både generellt, riktat till grupper men också till individer.
Riskfaktorerna som tas upp i studierna har sorterats utifrån olika kategorier: individuella, levnadsvanor, sociala nätverk, livsvillkor och levnadsförhållanden samt samhälleliga förutsättningar. Studier som tittar närmare på samhällsfaktorer är det dock ont om.
– Vi hittade tyvärr inga studier alls på samhällsnivå. Däremot så fanns det många studier om livsvillkor och levnadsförhållanden, vilket antagligen beror på att det är enklare att genomföra studier med stora populationer på det området, säger Helena Löfgren.
På nivån livsvillkor och levnadsförhållanden kan man se att riskfaktorerna inkluderar en lägre socioekonomisk position, dåliga betyg i grundskolan, att växa upp i ett utsatt område, eller generellt att bo i städer.
Familjen spelar också roll; riskfaktorer kring familjen är bland annat att bo med endast en vuxen, att föräldrar skiljer sig och att ha en förälder med alkohol- eller drogdiagnos. Men även att ha en förälder född utanför Sverige verkar vara en riskfaktor.
– Flera av faktorerna är inte så direkta i sin karaktär och det finns antagligen olika typer av mellanliggande faktorer som påverkar.
För pojkar verkar det också vara en riskfaktor för senare cannabisbruk att ha blivit erbjuden cannabis i ung ålder. Att tidigt ha börjat använda cigaretter dagligen kan också kan också kopplas till att använda cannabis senare i livet.
– Tillgång till droger är viktig aspekt att undersöka framöver. Vi vet att tillgången spelar stor roll på alkoholområdet men det är ont om studier kring narkotikatillgänglighet, säger Helena Löfgren.
På det individuella planet är de främsta riskfaktorerna att vara diagnosticerad med adhd, ha beteendeproblem eller självskadebeteende. Men också en sån sak som att vara född till pojke fungerar som riskfaktor.
– Där ser vi att kunskapen behöver kompletteras med mer kvalitativa undersökningar för att veta mer om på vilket sätt det är en riskfaktor att vara pojke till exempel.
Sambanden mellan olika riskfaktorer och narkotikabruk kan vara flera som påverkar i komplexa sammanhang. Psykisk ohälsa eller utanförskap kan alltid finnas med som en mellanliggande faktor. Men utredarna anser att man genom att identifiera de här riskfaktorerna kan samordna insatser på flera nivåer för att förebygga att unga börjar använda narkotika.
– Vi ser detta som ett underlag för ett hälsofrämjande arbete, vi behöver känna till vad orsakerna till narkotikarelaterade problem är för att kunna kartlägga, analysera, prioritera och hitta samverkansmöjligheter i det förebyggande arbetet.
Narkotikaanvändning har blivit vanligare under de senaste tjugo åren och vanligast är det bland unga och unga vuxna. 10 procent av eleverna på årskurs två i gymnasiet uppger att de använt narkotika under det senaste året.
– Förhoppningsvis kan det här inspirera till mer forskning. Skyddsfaktorer vet vi fortfarande väldigt lite om. Det var inte heller många studier som tittade på skillnad mellan pojkar och flickor och vi skulle behöva sammanställa kunskap från kvalitativa studier.