Gatstenarna grävdes upp i början av april. Invånarna samarbetar med Köpenhamns kommun för att få till ett ansiktslyft av området Christiania som varit ett nav för drogförsäljning i 50 år.
– Nästa alla ville stänga Pusher Street när vi hade möte om det. Minst 90 procent, om inte 95, av oss ville det, säger Mathilde Brandstrup, som bott på Christiania i hela sitt liv.
Efter att en ung man blev skjuten i somras fick många av invånarna på fristaden Christiania nog. De vill att haschförsäljningen stoppas så att de kriminella gängen försvinner från gatstumpen Pusher Street.
Mathilde Brandrup har två barn i skolåldern, arbetar som kurator och socialsekreterare på Christiania. Hon är universitetsutbildad ekonom och var tidigare ekonomiansvarig på fristaden.
Antalet möten med långa diskussioner om Pusher Street har varit otaliga genom åren, berättar hon. Det blir ofta så eftersom det ska råda konsensus innan beslut fattas. Flera försök att få bort drogerna har gjorts genom åren. Initiativ till förändring har tagits av såväl landets regeringar som av christianiterna (som invånarna kallar sig) själva. Hittills har alla försök misslyckats.
Skillnaden mot tidigare försök är att invånarna nu inlett ett samarbete med Köpenhamns kommun för att göra området attraktivt för annat än droghandel. Regeringen bidrar med 14,3 miljoner danska kronor (22 miljoner svenska kronor) till en omgörning av Pusher Street.
Den här gången vädjar christianiterna om hjälp utifrån. “Vi själva har varken resurser eller inflytande nog att själva stänga Pusher Street och hålla det stängt”, skrev de i ett uttalande efter en dödsskjutning förra året.
Regeringen välkomnar signalerna från invånarna på Christiania: “I årtionden har Pusher Street varit en grogrund för grov organiserad narkotikabrottslighet och lämnat efter sig ett blodigt spår av besinningslöst våld och brutala mord. Därför måste Pusher Street stängas. Om vi ska lyckas med en permanent stängning är det avgörande att området i och runt Pusher Street omvandlas”, skrev justitieminister Peter Hummelgaard Thomsen (S) i ett pressmeddelande som svar på christianiternas vädjan.
– Nu grävs gatan upp. Hur det ska bli i stället är inte klart ännu. Vi diskuterar en förändringsplan med kommunen. Kanske blir det ett kulturpalats med ett jättetak. Så småningom ska det också byggas mellan 300 och 350 nya bostäder här på Christiania, säger Mathilde Brandrup.
Trots de senaste årens skjutningar är det få som flyttar härifrån, säger hon. När en bostad blir ledig beror det oftast på att någon avlidit; andelen äldre christianiter är stor. Antalet invånare ligger stadigt på närmare 1 000 personer, drygt 700 vuxna och 200 barn. Det är kö till bostäderna.
– Vi kan inte ta ansvar för det som sker kring haschhandeln. Alla kriminella gäng i landet finns på plats. Även oskyldiga har blivit skjutna. En av mina grannar blev skjuten, säger Mathilde Brandrup.
Bland en del christianiter har det funnits en romantiserad bild av handeln med hasch, förklarar hon. Men det allt grövre våldet visar något annat. Ett annat problem är att en del av invånarna varit involverade i droghandeln.
Men alla håller inte med Mathilde. Konstnären Marios Orozco är en av dem.
– Att det skulle vara mycket våld här är överdrivet. Det är uppförstorat. Den senaste skjutningen kunde inträffat var som helst i staden, säger han.
Marios har bott på Christiania sedan 1981 och drivit sitt galleri lika länge.
Våldet kring Pusher Street har förvärrats och flera, både kriminella och oskyldiga, har dödats under de senaste åren. Men Christiania är en stor turistmagnet, bara Tivoli drar fler turister i den danska huvudstaden och de kriminella gängen lär inte ge upp den lukrativa droghandeln utan motstånd.
Kåre, som inte vill uppge sitt efternamn, arbetar på ett av matställena på Christiania.
– De säger att det blir en stor förändring den här gången, men jag vet inte vad jag ska tro. Skillnaden kanske inte blir så stor, säger han.