För att belysa de ekonomiska konsekvenserna av narkotikabruk i Norge har Actis, paraplyorganisationen för den norska nykterhetsrörelsen, uppdragit åt analysbyrån Oslo Economics att beräkna kostnaden för samhället.
Oslo Economics har räknat antalet förlorade levnadsår och lägre livskvalitet, för tidig död och nedsatt hälsa, och uppskattar den årliga kostnaden till 25 miljarder norska kronor. Därefter har kostnaden för sådant som produktionsförluster på arbetsmarknaden och notan för polis, domstolar och kriminalvård, adderats.
Sammanlagt slutar notan på 35 miljarder norska kronor om året.
– Det är enorma summor. Jag hoppas att politikerna när de ser siffrorna tänker att det är viktigt att satsa på förebyggande arbete och att de inser att det lönar sig i längden, säger Pernille Huseby, generalsekreterare för Actis.
Hon menar att det hittills funnits få beräkningar av narkotikans inverkan på statskassan, och målet är att öka kunskapen och stoppa den kostsamma utvecklingen.
Narkotikabruket i Norge ligger strax över de länder med lägst bruk i EU, men samtidigt under genomsnittet.
I analysen menar Oslo Economics att flera faktorer kan ligga bakom den ökning man nu ser. Bland annat att drogerna blivit mer tillgängliga och att de säljs via fler kanaler.
Trenden, framförallt är det cannabis som ökar, syns även internationellt, vilket bidrar till attitydförändringar. Oslo Economics menar att om man inte investerar i förebyggande åtgärder så finns en risk att Norge kommer närmar sig det europeiska genomsnittet.
I rapporten studeras fyra scenarion: 1. Hur det skulle se ut om narkotikan minskar i Norge till den lägsta nivån i EU. 2. en ökning till EU-genomsnittet. 3. En ökning till de länder med högst nivåer i EU. 4. En ökning till genomsnittet i USA:
Om Norge hamnar på EU-genomsnittet skulle det öka kostnaden med 12 miljarder norska kronor årligen.
På USA:s nivå skulle det bli ännu dyrare – ytterligare 142 miljarder kronor, vilket skulle innebära att var tionde krona i den norska statsbudgeten skulle gå till narkotikarelaterade kostnader.
– Vi ligger under genomsnittet i EU och ännu längre bort från USA. Det bör vi fortsätta med, säger Pernille Huseby, och fortsätter:
– Trenden är oroväckande. Därför är det viktigt att sätta in förebyggande insatserna nu, och inte vänta. Vi argumenterar för ett ”förebyggarlöfte” i statsbudgeten för 2022, vilket bland annat handlar om att få in mer information om rusmedel i undervisningen.
”De mänskliga kostnaderna – hur enskilda personer och hela familjer drabbas – går egentligen inte att mäta i pengar.
Pernille Huseby, generalsekreterare Actis
Dessutom vill Actis att fler sjuksköterskor rekryteras till skolorna. Detta för att följa upp de ungdomar som redan har problem.
De vill också att kommunerna får en större ekonomisk handlingsram, så att de kan genomföra flera insatser samtidigt. Konkret har Actis begärt att man växlar upp antalet undersökningar bland barn och ungdomar för att mäta deras psykiska mående och deras förhållande till rusmedel.
– Gärna vartannat år. Så att vi vet var som försiggår, ner på kommunnivå. På så sätt kan vi snabbare sätta in fler insatser och stoppa den negativa utvecklingen, säger Pernille Huseby.
Den ekonomiska aspekten är dock bara en sida av myntet, säger hon.
– De mänskliga kostnaderna – hur enskilda personer och hela familjer drabbas – går egentligen inte att mäta i pengar. Sådana skador kan inte repareras, därför är förebyggandet också så avgörande.