Drogvaneundersökningen

Färre unga använder narkotika

Användandet av narkotika bland svenska ungdomar ligger fortfarande på en låg nivå.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, genomför varje år en drogvaneundersökning bland skolelever i årskurs nio och gymnasiets andra årskurs. I år fyller mätningarna 50 år.

– I våras var första gången som vi genomförde undersökningen helt digitalt, säger Uld Guttormsson, avdelningschef på CAN.

I årets undersökning kan man se att narkotikabruket bland skolungdomar minskade något jämfört med året innan. I årskurs nio uppger 7 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna att de någon gång använt narkotika. Skillnaden mellan könen är dock inte signifikant bland niondeklassarna, vilket betyder att skillnaden kan bero på slumpen. I gymnasiets andra årskurs är samma siffra 17 procent för pojkarna och 13 procent för flickorna.

Narkotikabruket bland ungdomar har legat på ungefär samma nivå under lång tid. Sedan mitten av 1990-talet har andelen som provat narkotika legat på mellan 5 och 10 procent i årskurs nio. För flickorna i gymnasiet har konsumtionen legat stadigt på mellan 13 och 15 procent sedan mätningarna av gymnasieelevers drogvanor startade 2004. Pojkarnas narkotikakonsumtion i gymnasiet har varierat mer, mellan 16 och 21 procent svarar att de har använt narkotika någon gång.

– Om man kikar på hela 2000-talet i årskurs nio ser man så pass små variationer att det rör sig på slumpnivå. Bland gymnasieeleverna finns däremot en puckel under åren 2010 till 2016 och det tror jag är en verklig förändring, den är liten men ändå mer än ett mätfel, säger Ulf Guttormsson.

Ifall det skedde en förändring under de åren tror han att den skedde i efterfrågan på narkotika.

– Utbudet var inte större då än nu, idag är utbudet större än någonsin. Men vi har ingen bra förklaring. Det sammanfaller med åren då när spice var vanligt, vilket i stort sett försvunnit nu.

Spice och andra syntetiska kopior av traditionella droger togs fram för att utgöra lagliga alternativ, åtminstone innan de hann bli klassificerade som narkotika.

– Det är svårt att veta vad som pågår i respondenternas huvuden när de svarar på enkäterna. Ifall de här produkterna inte var narkotikaklassade så borde de inte heller rapporteras som narkotika. Men eleverna kan ha tänkt annorlunda. Så möjligen kan nätdrogsvågen ha lett till en puckel i statistiken.

Även så kallad 30-dagarsprevalens, det vill säga andelen unga som använt narkotika under de senaste 30 dagarna innan de besvarade enkäten, har legat på en stabil nivå sedan slutet av 1990-talet för Sveriges niondeklassare. För gymnasieleverna varierar 30-dagarsprevalensen lite mer, men nivåerna är fortfarande låga. I 2021 års undersökning svarade 2 procent av niondeklassarna och 4 procent av gymnasisterna att de använt narkotika under de senaste 30 dagarna. Båda siffrorna är minskningar jämfört med året innan. 46 procent av niondeklassarna som testat narkotika uppgav att de enbart använt cannabis och inga andra former av narkotika. Samma siffra i gymnasiets årskurs två var 62 procent.

Den allra vanligaste formen av narkotika är cannabis. Av de unga som någon gång använt narkotika har 84 procent av niondeklassarna och 92 procent av gymnasieeleverna testat cannabis.

Siffrorna ovan räknar dock inte med narkotikaklassade läkemedel som använts utan läkares ordination. Räknar man in dessa preparat har 13 procent av niondeklassarna använt narkotika och 21 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet. Här finns ett problem som påminner om diskussionen kring spice och nätdroger, nämligen frågan om vad respondenterna anser vara narkotika.

– Många elever har tidigare uppgett att de använt narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination utan att rapportera det som narkotikaerfarenhet. Så vi har successivt infört fler frågor om detta; först om opioider, sedan bensodiazepiner och sedan 2019 även om centralstimulerande, säger Ulf Guttormsson.

Även om man vill anpassa skolundersökningen inför nya frågor som kan uppstå så vill man inte heller ändra för mycket, då det skulle kunna förstöra jämförbarheten i en frågeserie som sträcker sig 50 år tillbaka i tiden.

– Tullens beslag visar att mer narkotikaklassade läkemedel smugglas in i Sverige. Även om det inte är så unga personer som dör av den här typen av narkotika så är det ändå intressant att mäta förekomsten av de här substanserna. Tyvärr så riskerar det att göra det samlade måttet av narkotikaerfarenhet över tid svårare att jämföra.  

Varför minskar inte narkotikakonsumtionen tydligare, i takt med att alkoholkonsumtionen minskar?

– Vi får ofta den motsatta frågan, man vill tro att summan av lasterna är konstant och antar att unga ersätter alkohol med narkotika. Men det är en väsentligt mindre grupp som använder narkotika och den är antagligen annorlunda jämfört med alkoholanvändare. De som använder narkotika använder mer alkohol än genomsnittet och påverkas mer av normerna i sina egna grupper, säger Ulf Guttormsson.

Mer från Accent

Accent använder cookies i syfte att förbättra sajtens innehåll och funktionalitet. Läs mer om hur vi använder cookies och hanterar personuppgifter.

Läs mer