I våras röstade norska Stortinget nej till förslaget till rusreform som bland annat skulle medföra att bruk, och innehav för eget bruk, av narkotika inte längre skulle vara straffbart, även om det fortfarande skulle vara förbjudet.
– Bakgrunden till reformförslaget var att Norges höga överdostal och att politiken målats upp som misslyckad, säger Stig Erik Sørheim, från den norska nykterhetsrörelsens paraplyorganisation Actis, vid ett seminarium som Narkotikapolitiskt center anordnade i veckan.
En utredning fick till uppgift att se över hur ansvaret för eget bruk skulle kunna flyttas från justitie- till hälsosektorn.
– Tanken bakom var att straff skadar och stigmatiserar och att det kan vara ett hinder för att söka vård. Utredningen skulle inte utreda om man skulle avkriminalisera utan hur. Formellt skulle det fortfarande vara olagligt, men inga straff skulle utdelas.
Inga straff, men inte så mycket annat heller skulle erbjudas den som blev påkommen.
– Om du blir tagen av polisen skulle du erbjudas ett möte med en kommunal rusenhet, men det skulle inte vara något krav, utan frivilligt att dyka upp. Och den som blev tagen flera gånger skulle inte ens få erbjudandet, säger Stig Erik Sørheim.
Förslaget fick mycket kritik.
– De fanns en bred enighet om att det är bättre att hjälpa än att straffa, men de flesta länder som har avkriminaliserat har ändå någon form av straff. Forskare var också kritiska till rapportens påstående att ingen ökning av konsumtionen skulle ske. Informationsinsatsen som skulle erbjudas på rusenheten var inte heller evidensbaserad. Inte heller skulle tillgängligheten till vård öka.
Actis kritiserade rapporten bland annat för att den inte gjorde någon skillnad på 16-åringar som experimenterar med cannabis och personer med långt gånget beroende.
– Det gav väldigt liten möjlighet för tidigt ingripande.
När regeringen lade fram sitt förslag var det något reviderat.
– Men det mötte inte de invändningar som framförts mot utredningens förslag och röstades ner av Stortinget.
De partier som velat genomföra avkriminaliseringen försökte göra det till en valfråga i höstens val.
– De hade nog överskattat norrmännens vilja till avkriminalisering för det lyckades inte.
Nu har de som ville avkriminalisera ändå fått som de vill.
– Riksadvokaten, jag tror det motsvarar Justitiekanslern i Sverige, skickade ett brev som ”tydliggjorde” polisens bruk av maktmedel. Enligt brevet får inte polisen lova att undersöka någons mobiltelefon för att bevisa bruk eller innehav, säger Stig Erik Sørheim.
De får inte heller ta urin- eller blodprov för att upptäcka droganvändning.
– Poliserna kan dessutom bli personligt straffansvariga ifall de gör fel. I praktiken blir det alltså omöjligt att bevisa att någon använt narkotika om de inte själva erkänner.
Trots att förslaget röstades ner av Stortinget har alltså Riksadvokaten sett till att praxis blivit densamma som om lagändringen gått igenom. Något stort rabalder har det inte blivit om saken i Norge.
– Förändringen har inte kommunicerats ut, så de flesta känner nog inte till att det har skett, säger Stig Erik Sørheim.