Regeringens förslag innebär bland annat att införa möjligheten att drogtesta föräldrar och vårdnadshavare.
Det är drygt två år sedan treåriga Esmeralda (kallad Lilla hjärtat) hittades död hos sina biologiska föräldrar i Norrköping. Hon hade fyra narkotikapreparat i blodet och skador på kroppen. Esmeraldas pappa avled i häktet, mamman dömdes ifjol i hovrätten till åtta års fängelse för dråp för att hon underlåtit att agera och inte slog larm.
De biologiska föräldrarna missbrukade och hade sociala problem så Lilla hjärtat hade sedan födelsen varit placerad i familjehem. Men efter två år ville de biologiska föräldrarna ta hem henne, vilket kammarrätten tillstyrkte. Trots att socialtjänst och lägre domstol avslagit. Tio månader senare hittades hon död i hemmet.
Den efterföljande publiciteten och debatten blev omfattande och regeringen lämnade i förra veckan en lagrådsremiss som föreslår fem lagändringar för att stärka principen om barnets bästa och säkerställa trygghet, säkerhet och stabilitet för placerade barn.
– Lex Lilla hjärtat är en tydlig förbättring jämfört med nuläget. Föräldrarätten är oerhört stark idag, och jag hade gärna sett att förslaget hade vågat gå längre med att barnets bästa ska vara helt avgörande vid beslut om att vården ska upphöra säger Mona Örjes, förbundsordförande i IOGT-NTO-rörelsens barnorganisation Junis.
Mona Örjes konstaterar att det finns mycket kvar att göra kring placerade barn.
– Nu hoppas jag att man arbetar vidare på olika sätt för att göra hela placeringstiden tryggare för dem, säger hon.