Den 28:e november tecknade den danska regeringen ett avtal med oppositionen om att permanenta försöket med medicinsk cannabis.
Försöket har inneburit att utvalda grupper, som personer med MS, ryggmärgsskador, cancer eller kronisk smärta, har kunnat få recept på fler cannabisläkemedel än de två som är godkända sedan tidigare. Egentligen skulle försöket ha pågått i tre år, men 2021 förlängdes det med ytterligare tre år till 2024.
Beslutet att permanenta försöket kommer efter en utvärdering som gjorts och som visar på att antalet förskrivningar ökar, men antalet personer som får dem minskar. Något som inrikes- och hälsoministern Sophie Løhde tolkar som att de som fått medicinen utskriven verkligen haft nytta av den.
Den första försöksperioden löstes 10 000 recept in av 2 600 personer. Under den sista delen av försöket har cirka 20 000 recept lösts in av cirka 1 800 personer. Störst andel av patienterna återfinns i gruppen 42–64 år (47%), men den yngsta gruppen, mellan 18 och 41 år, knappar in (40%). Det är stor skillnad jämfört med halvtidsutvärderingen då gruppen över 65 var större än den yngsta gruppen.
En annan skillnad är att det i den första perioden var flest kvinnor (60%) som fick recept utskrivna, medan männen nu utgör 52 procent av brukarna. Männen står också för största andelen av de inlösta recepten (69%).
Enligt den amerikanska affärstidningen Forbes, är det nya avtalet inte ett tecken på liberalisering, utan snarare på motsatsen, eftersom cannabis inte föreslås legaliseras för rekreationellt bruk. Ett annat tecken på att Danmark håller på att övergå till ett mer restriktivt synsätt är, enligt Forbes, att den toleranta synen på cannabis, som funnits i Christiania tidigare, har upphört.
Narkotikapolitiskt centers chef, Peter Moilanen, håller delvis med.
– Det verkar inte vara så vidlyftigt som det framställs i medierna. Det handlar bland annat om vissa utpekade läkemedel i form av orala lösningar eller munhålesprej, inte om något man ska röka. Det ska ju förskrivas till vissa grupper, efter att man testat annan behandling. Det påminner ju om den ordning vi har i Sverige.
Peter Moilanen anser inte att det borde vara en politisk, utan en medicinsk, fråga vilka läkemedel som ska användas.
– Så man kan möjligen hissa en varningens flagg för att ingen frågat läkarna vad de anser. Cannabisindustrin jublar och politikerna är överens, men vad tycker läkarkåren? De har ju varit kritiska tidigare, säger han.
Läkare protesterade redan innan försöket startade: och även forskare var tveksamma.
Tveksamheten bland läkare förefaller inte ha minskat under försökets gång. I en artikel i Dagens medicins danska upplaga våren 2023 skriver den tidigare ordföranden för Danska sällskapet för allmänmedicin, Anders Beich, att försöket inte innehållit något som kan liknas vid ett vetenskapligt försök.
Han skriver det som ett svar på en tidigare artikel där forskare undersökt danska allmänläkares inställning till medicinsk cannabis genom en enkät. Forskarnas slutsats var att läkarnas kunskap om medicinsk cannabis var för dålig och att de hade en ovilja mot att skriva ut preparaten.
På det svarar Anders Beich att undersökningen baserar sig på et icke-validerat frågeformulär som säger sig undersöka erfarenheter, kunskaper och attityder bland läkare, mitt i en tid då alla medicinska myndigheter och organisationer hade varnat politikerna för att försöket inte innehöll skuggan av vetenskaplighet och därför uppmanade att försöket skulle göras på ett sätt som skulle kunna försvaras professionellt och få bättre deltagande.
– Kanske är det en av anledningarna till att enkäten inte besvarades av 62 procent av de tillfrågade, skriver han.
Han skriver också att en sådan studie är meningslös att genomföra ”mitt i ett sådant politiskt bröl, med försök till utpressning, politiskt gisslantagande av patienter och maktkamp med läkarna.”